lördag 25 december 2010
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!!!
Vi på EQverkstan vill passa på att önska alla goa barn och pedagoger en riktigt GOD JUL och ett skimrande gnistrande GOTT NYTT ÅR!
torsdag 16 december 2010
Satsningar på föräldrautbildning
Föräldrar är viktiga, föräldrar är viktigast!
Barn som är impulsiva risktagare löper ökad risk för att utveckla alkoholberoende. En viktig skyddsfaktor är föräldrarnas ledarskap i familjen. I en studie på över 800 unga har man hittat några viktiga punkter.
Föräldrarna har bra koll på var barnen är och vilka kompisar de är med.
Tydliga regler i familjen.
Föräldrar och barn diskuterar normer som styr sociala aktiviteter på ett lugnt sätt.
Metoder och insatser som kan stärka föräldrar i sin roll, hjälpa föräldrar att bli tryggare och säkrare på sig själva, är en god investering.
(Family Management Matters: Adolescent Risk Taking and the Development of Adult Alcohol Use Disorders.)
Barn som är impulsiva risktagare löper ökad risk för att utveckla alkoholberoende. En viktig skyddsfaktor är föräldrarnas ledarskap i familjen. I en studie på över 800 unga har man hittat några viktiga punkter.
Föräldrarna har bra koll på var barnen är och vilka kompisar de är med.
Tydliga regler i familjen.
Föräldrar och barn diskuterar normer som styr sociala aktiviteter på ett lugnt sätt.
Metoder och insatser som kan stärka föräldrar i sin roll, hjälpa föräldrar att bli tryggare och säkrare på sig själva, är en god investering.
(Family Management Matters: Adolescent Risk Taking and the Development of Adult Alcohol Use Disorders.)
fredag 10 december 2010
tisdag 7 december 2010
Bokomslag
Nu har vi fått ett förslag till omslag för Livskunskapsboken årskurs 4-6 som kommer i början av nästa år! Omslaget är jättefint! Går i bruna toner med en härlig, härlig barnbild på framsidan. De är så duktiga på vårt förlag! Ett stort tack till alla härliga, engagerade och proffsiga medarbetare på Argument förlag!
Diskriminering pga ålder
Igår följde jag med min dotter till skoaffären för hennes nya höstkängor hade gått sönder i dragkedjan. De var ganska dyra och jag var så nöjd efter köpet att hon skulle ha så bra skor på fötterna. Jag är uppvuxen i en skoaffär så det betyder något speciellt för mig.
Vi möttes av en expedit som så fort hon fick stövlarna i sin hand spände ögonen i dottern och fräste: "Det här är inte en reklamation, det är rent slarv! Du har tagit på dig kängorna utan att dra ner dragkedjan ordentligt!" "Ungdomar är slarviga!" fortsatte hon vänd till mig. "Nej, jag har aldrig tagit på mig dem utan att dra ner ordentligt", sa dottern försiktigt. Det märktes väldigt tydligt att expediten inte trodde henne, men hon lät oss lämna kvar kängorna och vårt telefonnummer så skulle hennes chef titta på skorna och återkomma till oss idag.
Expediten känner inte min dotter och jag förstår att hon tror att hon varit för snabb när hon tagit på sig kängorna. Det är det vanligaste när dragkedjor gått sönder. Kanske speciellt för barn och ungdomar. Men i det här fallet hade dottern inte varit slarvig och jag tror inte expediten hade gett mig samma utskällning om jag kommit in med mina stövlar. Vilken tur att jag var med henne så hon inte behövde möta det här på egen hand. Jag blev överraskad av expeditens beteende men kom mig inte för att säga så mycket utan vi gick därifrån med löftet att de skulle återkomma.
På vägen hem hann jag bli ordentligt uppretad. Det är precis sådana saker som är att diskriminera någon på grund av ålder! Hon blev illa bemött och fick generella påståenden om slarviga ungdomar kastade i ansiktet. Barn och unga ska inte behöva bli behandlade på ett sämre sätt i butiker på grund av sin ålder. Om inte annat så är de faktiskt presumtiva kunder.
Idag ringde de från butiken och var väldigt trevliga och erbjöd sig att byta dragkedjan. Eftersom de var så trevliga (och det helt klart var någon annan än den vi talat med igår som ringde) så sa jag inte något om vårt möte med expediten igår. Fast jag ångrar det lite... Hon skulle behöva tänka över sitt bemötande av sina presumtiva kunder... Är inte säker på att jag kommer att handla där igen.
Vi möttes av en expedit som så fort hon fick stövlarna i sin hand spände ögonen i dottern och fräste: "Det här är inte en reklamation, det är rent slarv! Du har tagit på dig kängorna utan att dra ner dragkedjan ordentligt!" "Ungdomar är slarviga!" fortsatte hon vänd till mig. "Nej, jag har aldrig tagit på mig dem utan att dra ner ordentligt", sa dottern försiktigt. Det märktes väldigt tydligt att expediten inte trodde henne, men hon lät oss lämna kvar kängorna och vårt telefonnummer så skulle hennes chef titta på skorna och återkomma till oss idag.
Expediten känner inte min dotter och jag förstår att hon tror att hon varit för snabb när hon tagit på sig kängorna. Det är det vanligaste när dragkedjor gått sönder. Kanske speciellt för barn och ungdomar. Men i det här fallet hade dottern inte varit slarvig och jag tror inte expediten hade gett mig samma utskällning om jag kommit in med mina stövlar. Vilken tur att jag var med henne så hon inte behövde möta det här på egen hand. Jag blev överraskad av expeditens beteende men kom mig inte för att säga så mycket utan vi gick därifrån med löftet att de skulle återkomma.
På vägen hem hann jag bli ordentligt uppretad. Det är precis sådana saker som är att diskriminera någon på grund av ålder! Hon blev illa bemött och fick generella påståenden om slarviga ungdomar kastade i ansiktet. Barn och unga ska inte behöva bli behandlade på ett sämre sätt i butiker på grund av sin ålder. Om inte annat så är de faktiskt presumtiva kunder.
Idag ringde de från butiken och var väldigt trevliga och erbjöd sig att byta dragkedjan. Eftersom de var så trevliga (och det helt klart var någon annan än den vi talat med igår som ringde) så sa jag inte något om vårt möte med expediten igår. Fast jag ångrar det lite... Hon skulle behöva tänka över sitt bemötande av sina presumtiva kunder... Är inte säker på att jag kommer att handla där igen.
måndag 6 december 2010
Vår kära Barbro
Har inte bloggat på ett tag. Den här veckan har varit konstig, förvirrande och overklig. Min kära svärmor, barnens farmor har dött. Vad livet plötsligt blir annorlunda! Hon var en del i vår vardag här hemma och kom ofta förbi på sina promenader, plötsligt stod hon i hallen och ropade: "Det är bara jag!" Det är och kommer att bli, väldigt, väldigt tomt efter lilla Barbro.
När sådant här händer stannar livet liksom upp och det som betyder något på riktigt blir viktigare. Att vi som lever har varandra, att barnen har det bra, goda vänner som bryr sig... Det finns så mycket kärlek och så mycket vackert i livet.
Barbro var så prydlig och ordningsam, vi hittade lappar i hennes byrå med vilka solosånger hon ville ha på sin begravning och en vers till begravningsannonsen, det hade hon skrivit ner för över 20 år sedan när hon var frisk och pigg. En jättevacker vers där kontentan var att hon inte ville att vi skulle sörja utan att vi verkligen skulle ta vara på de dagar vi har här på jorden.
Både vi och lilla farmor tror att vi kommer att ses igen, när tiden tagit slut, och att hon nu finns hos Gud och har det bra. Vi har så ljusa minnen av Barbro. Det är en förmån. På fyra ställen hittade vi lappar där hon skrivit: "Har man levt ett rikt liv, har man råd att dö fattig!" Hon levde ett rikt liv Barbro, verkligen inte rikt på pengar, men på så mycket annat.
När sådant här händer stannar livet liksom upp och det som betyder något på riktigt blir viktigare. Att vi som lever har varandra, att barnen har det bra, goda vänner som bryr sig... Det finns så mycket kärlek och så mycket vackert i livet.
Barbro var så prydlig och ordningsam, vi hittade lappar i hennes byrå med vilka solosånger hon ville ha på sin begravning och en vers till begravningsannonsen, det hade hon skrivit ner för över 20 år sedan när hon var frisk och pigg. En jättevacker vers där kontentan var att hon inte ville att vi skulle sörja utan att vi verkligen skulle ta vara på de dagar vi har här på jorden.
Både vi och lilla farmor tror att vi kommer att ses igen, när tiden tagit slut, och att hon nu finns hos Gud och har det bra. Vi har så ljusa minnen av Barbro. Det är en förmån. På fyra ställen hittade vi lappar där hon skrivit: "Har man levt ett rikt liv, har man råd att dö fattig!" Hon levde ett rikt liv Barbro, verkligen inte rikt på pengar, men på så mycket annat.
tisdag 23 november 2010
Oprah Winfrey Wisdom
Oprah Winfrey höll ett tal vid Stanford University 2008. Hennes tal tog tag i mig, det är riktigt bra. Talet handlar om de tre insikter som haft störst inflytande på Oprahs karriär. Värt att lyssna på!
Oprah Winfrey Wisdom
Oprah Winfrey Wisdom
onsdag 17 november 2010
Om spegelneuroner
De s.k. spegelneuronerna och deras funktion är ett mycket intressant forskningsområde. Jag läste idag på morgonen en äldre intervju (SvD 15 maj 2007)med den tyske psykiatern och professorn Joachim Bauer som skrivit den populärvetenskapliga boken: "Varför jag känner som du känner – intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna" (Natur & Kultur). Har tyvärr inte läst boken ännu men den ligger högt på listan över böcker jag vill läsa...
Spegelneuronerna avfyras när vi ser någon annan göra något eller råka ut för något, de är förmodligen grunden för att vi kan känna med någon annan - grunden för empati. Att imitera andra är en grundläggande drivkraft hos oss människor. Vi speglar omedvetet ansiktsrörelser och kroppsspråk hos den vi pratar med. För oss människor räcker det faktiskt med att höra hur någon talar om en handling för att spegelneuronerna ska starta en inre process motsvarande en flygsimulator av händelsen i vår hjärna.
Spegelneuronfenomenet kan kanske förklara vår intiution, de får oss att ana vad som kan komma att ske. Den här intuitiva förståelsen för andras rörelser är viktig inom lagsporter. Människor som känner varandra väl och har en stark känslomässig samhörighet vet ofta vilka ”vägar” den andra tar. Spegelneuronernas bedömning tolkar dock inte alltid situationer korrekt och skyddar oss inte från att göra misstag. Deras bedömningar är blixtsnabba och behöver kompletteras med bedömningar från vår analyserande tankeapparat. Den är tyvärr långsammare. Spegelneuronernas aktivitet störs också betydligt om vi är rädda eller spända och stressade. Då minskar vår förmåga till inlevelse och medkänsla. Sannolikheten att vi gjort en korrekt bedömning av en situation är förstås störst när magkänslan och den kritiska reflektionen kommit fram till samma resultat.
Spegelneuronerna verkar spela en avgörande roll när det gäller kärlek och goda relationer. Hemligheten verkar ligga i att spontant och utan besvär utöva konsten att läsa av den andre och med gester, ord och handling spegla och bekräfta den andre, att öka tilliten.
"Parrelationer i vilka kärleken har tagit slut utmärks av en brist på speglande beteenden", säger Joachim Bauer.
I intervjun får Joachim Bauer berätta hur han tycker att vi ska hålla vår hjärna i trim:
" Jag tycker att vi oftare ska försöka se världen ur andras perspektiv. Vi bör försöka träna våra hjärnor för empati. Ju bättre vi förstår andras motiv desto bättre kan vi svara dem. God medkänsla stärker vår omvärld och ger dessutom ofta än mer tillbaka till oss själva."
I dag blir det Joachims tankar om att hålla hjärnan i trim som får fungera som inspiration till nya EQverkstan-övningar. Det känns som om Livskunskapslektionerna kan vara ett utmärkt tillfälle för hjärnträning i Bauersk tappning.
Spegelneuronerna avfyras när vi ser någon annan göra något eller råka ut för något, de är förmodligen grunden för att vi kan känna med någon annan - grunden för empati. Att imitera andra är en grundläggande drivkraft hos oss människor. Vi speglar omedvetet ansiktsrörelser och kroppsspråk hos den vi pratar med. För oss människor räcker det faktiskt med att höra hur någon talar om en handling för att spegelneuronerna ska starta en inre process motsvarande en flygsimulator av händelsen i vår hjärna.
Spegelneuronfenomenet kan kanske förklara vår intiution, de får oss att ana vad som kan komma att ske. Den här intuitiva förståelsen för andras rörelser är viktig inom lagsporter. Människor som känner varandra väl och har en stark känslomässig samhörighet vet ofta vilka ”vägar” den andra tar. Spegelneuronernas bedömning tolkar dock inte alltid situationer korrekt och skyddar oss inte från att göra misstag. Deras bedömningar är blixtsnabba och behöver kompletteras med bedömningar från vår analyserande tankeapparat. Den är tyvärr långsammare. Spegelneuronernas aktivitet störs också betydligt om vi är rädda eller spända och stressade. Då minskar vår förmåga till inlevelse och medkänsla. Sannolikheten att vi gjort en korrekt bedömning av en situation är förstås störst när magkänslan och den kritiska reflektionen kommit fram till samma resultat.
Spegelneuronerna verkar spela en avgörande roll när det gäller kärlek och goda relationer. Hemligheten verkar ligga i att spontant och utan besvär utöva konsten att läsa av den andre och med gester, ord och handling spegla och bekräfta den andre, att öka tilliten.
"Parrelationer i vilka kärleken har tagit slut utmärks av en brist på speglande beteenden", säger Joachim Bauer.
I intervjun får Joachim Bauer berätta hur han tycker att vi ska hålla vår hjärna i trim:
" Jag tycker att vi oftare ska försöka se världen ur andras perspektiv. Vi bör försöka träna våra hjärnor för empati. Ju bättre vi förstår andras motiv desto bättre kan vi svara dem. God medkänsla stärker vår omvärld och ger dessutom ofta än mer tillbaka till oss själva."
I dag blir det Joachims tankar om att hålla hjärnan i trim som får fungera som inspiration till nya EQverkstan-övningar. Det känns som om Livskunskapslektionerna kan vara ett utmärkt tillfälle för hjärnträning i Bauersk tappning.
tisdag 16 november 2010
onsdag 10 november 2010
Rapporter om psykisk hälsa och skolprestationer
På uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) har två forskare skrivit varsin rapport om sambandet mellan flickors och pojkars psykiska hälsa och skolprestationer som publiceras idag.
En slutsats är att det är vanligare att flickor i skolan är oroliga, stressade och deprimerade, från de tidiga tonåren. Pojkar har i stället fler uppmärksamhetsstörningar, koncentrationssvårigheter och skolsvårigheter redan från tidig ålder.
Läs mer på: www.regeringen.se/sb/d/12465/a/154948
En slutsats är att det är vanligare att flickor i skolan är oroliga, stressade och deprimerade, från de tidiga tonåren. Pojkar har i stället fler uppmärksamhetsstörningar, koncentrationssvårigheter och skolsvårigheter redan från tidig ålder.
Läs mer på: www.regeringen.se/sb/d/12465/a/154948
tisdag 9 november 2010
Snabba enkla tips inte alltid bästa vägen...
En liten pedagogisk självklarhet som ändå är viktig att fundera över lite nu och då. Det är så lätt att vi som vill coacha/undervisa serverar våra egna tips lite för snabbt.
Att få lösningar serverade är helt enkelt inte lika användbart som att få komma fram till dem själv. Inte i det långa loppet och inte för någon av oss. Det är viktigt att ge tid och utrymme för människor att själva komma fram till sina lösningar, både för barn och för vuxna.
Att få lösningar serverade är helt enkelt inte lika användbart som att få komma fram till dem själv. Inte i det långa loppet och inte för någon av oss. Det är viktigt att ge tid och utrymme för människor att själva komma fram till sina lösningar, både för barn och för vuxna.
lördag 6 november 2010
tisdag 2 november 2010
måndag 1 november 2010
Om lycka
Ruut Veenhoven är emeritus-professor of 'social conditions for human happiness' vid Erasmus University Rotterdam, Nederländerna. Har ni inte varit inne och kollat på hans sida www.worlddatabaseofhapiness.eur.nl kan jag rekomendera en stunds surfande på sidan. Där presenteras massor av forskning om lycka. Spännande läsning. Kan presentera några rader från Veenhovens forskning som ett smakprov:
Det finns inte något starkt samband mellan social status (utbildning, yrke och inkomst) och lycka, om man tittar på moderna nationer. Lyckliga människor fungerar bättre i sociala relationer och lever dessutom längre än olyckliga människor. Medborgarna är lyckligast i nationer som tillåter frihet och respekterar mänskliga rättigheter.
Det finns inte något starkt samband mellan social status (utbildning, yrke och inkomst) och lycka, om man tittar på moderna nationer. Lyckliga människor fungerar bättre i sociala relationer och lever dessutom längre än olyckliga människor. Medborgarna är lyckligast i nationer som tillåter frihet och respekterar mänskliga rättigheter.
onsdag 27 oktober 2010
tisdag 26 oktober 2010
Ansträngning är ofta viktigare än talang
Albert Einstein ska en gång ha sagt; "Det är inte det att jag är så smart, det är bara det att jag funderar längre över problemen."
Carol Dweck (professor och socialpsykolog vid universitetet i Stanford) har gjort ett experiment när hon bad 400 sjundeklassare att lösa några lätta problem. När de var klara delades de in i två grupper. Till den ena gruppen sa man att de måste ha klarat uppgifterna för att de var så smart och duktig på just detta. Den andra gruppen berömde man för deras ansträngning; "Ni har verkligen ansträngt er och jobbat riktigt hårt!"
Som uppföljning bad Dweck eleverna att välja en av två uppgifter, en lättare och en mycket svårare variant. Över hälften av eleverna som man berömt för att de var smarta valde den enkla uppgiften, men över 90% av eleverna man berömt för deras ansträngning och för att de jobbat hårt valde den svåra uppgiften som uppföljning.
Dweck förklarar resultaten - när man berömmer någon för hans eller hennes begåvning tenderar den personen att sky utmaningar som kan avslöja att hans eller hennes förmåga inte är så fantastisk som personen själv eller andra tror.
Om man å andra sidan betonar vikten av ansträngning så uppmuntrar man personen att arbeta hårt för att utveckla sin kapacitet.
Carol Dweck (professor och socialpsykolog vid universitetet i Stanford) har gjort ett experiment när hon bad 400 sjundeklassare att lösa några lätta problem. När de var klara delades de in i två grupper. Till den ena gruppen sa man att de måste ha klarat uppgifterna för att de var så smart och duktig på just detta. Den andra gruppen berömde man för deras ansträngning; "Ni har verkligen ansträngt er och jobbat riktigt hårt!"
Som uppföljning bad Dweck eleverna att välja en av två uppgifter, en lättare och en mycket svårare variant. Över hälften av eleverna som man berömt för att de var smarta valde den enkla uppgiften, men över 90% av eleverna man berömt för deras ansträngning och för att de jobbat hårt valde den svåra uppgiften som uppföljning.
Dweck förklarar resultaten - när man berömmer någon för hans eller hennes begåvning tenderar den personen att sky utmaningar som kan avslöja att hans eller hennes förmåga inte är så fantastisk som personen själv eller andra tror.
Om man å andra sidan betonar vikten av ansträngning så uppmuntrar man personen att arbeta hårt för att utveckla sin kapacitet.
fredag 22 oktober 2010
Lite bättre efter än innan...
Ha som mål att lämna varje arbetsuppgift, varje möte med en annan människa, varje samtal lite bättre än det var innan du kom.
Fundera över vad som är viktigt för dig i ditt liv och bestäm dig för att ge lite av det till andra i alla sammanhang du kan.
Om det är viktigt för dig att bli bemött med respekt, försök att lyssna noga på varje människa som kommer i din väg.
Om det är viktigt för dig att möta kärlek, försök att visa dem som kommer i din väg att de är viktiga för dej. Berätta för dem du älskar att du älskar dem.
Kom ihåg att mod inte alltid är högljutt, ibland är det den tysta rösten i slutet av dagen som viskar: "Jag ska försöka igen i morgon!"
Du gör skillnad och du kan inspirera dem du möter!
Ha en riktigt trevlig fredag!
Fundera över vad som är viktigt för dig i ditt liv och bestäm dig för att ge lite av det till andra i alla sammanhang du kan.
Om det är viktigt för dig att bli bemött med respekt, försök att lyssna noga på varje människa som kommer i din väg.
Om det är viktigt för dig att möta kärlek, försök att visa dem som kommer i din väg att de är viktiga för dej. Berätta för dem du älskar att du älskar dem.
Kom ihåg att mod inte alltid är högljutt, ibland är det den tysta rösten i slutet av dagen som viskar: "Jag ska försöka igen i morgon!"
Du gör skillnad och du kan inspirera dem du möter!
Ha en riktigt trevlig fredag!
onsdag 20 oktober 2010
Dagens fundering: Byter vi aldrig tankar?
Det sägs att 90 % av alla tankar vi tänker (omkring 50-70 000 per dag) är samma tankar som vi tänkte igår. Undrar om de 10 procenten nytänkande byter ut de gamla allt eftersom, för i så fall har vi ju i alla fall bytt alla tankar var tionde dag. Eller om det hemska tanke är de 10 procenten nya tankar som hela tiden byts, så vi hela livet tänker samma tankar till 90 %. :-)
Folk är ofta mycket snällare än vad man tror
Idag ringde min dotter helt förtvivlad över att ha tappat sina mopednycklar. Jag började jaga extranycklar och när jag inte hittade några visste jag inte riktigt i vilken ordning jag skulle göra saker så jag ringde till polisen.
När jag väl kom fram i kön möttes jag av en trevlig kvinnlig polis som guidade mig igenom olika alternativ, hur jag skulle kunna lösa situationen. Hon sa en sak som jag tyckte var riktigt härlig, speciellt i hennes jobb som polis. Hon sa: "Du kanske kan avvakta några dagar, nycklarna kanske lämnas in så de kommer fram. Folk är ofta mycket snällare än vad man tror." Det var väl ett härligt och hoppfullt omdöme om allmänheten från polisen! Jag tänker att många poliser har sett så mycket elände att det är lätt att bli cynisk.
Dessutom blev nycklarna omhändertagna och inlämnade så hon hade rätt! Alldeles nyss knattrade dottern in på uppfarten på sin moped, sprudlande glad och lättad.
När jag väl kom fram i kön möttes jag av en trevlig kvinnlig polis som guidade mig igenom olika alternativ, hur jag skulle kunna lösa situationen. Hon sa en sak som jag tyckte var riktigt härlig, speciellt i hennes jobb som polis. Hon sa: "Du kanske kan avvakta några dagar, nycklarna kanske lämnas in så de kommer fram. Folk är ofta mycket snällare än vad man tror." Det var väl ett härligt och hoppfullt omdöme om allmänheten från polisen! Jag tänker att många poliser har sett så mycket elände att det är lätt att bli cynisk.
Dessutom blev nycklarna omhändertagna och inlämnade så hon hade rätt! Alldeles nyss knattrade dottern in på uppfarten på sin moped, sprudlande glad och lättad.
Så mycket i livet handlar om inställning
Ni kanske känner igen historien om tre män som blev intervjuade om sitt arbete. De var kollegor och utförde exakt samma jobb.
Den förste mannen som blev intervjuad beskrev suckande att han hade ett förfärligt jobb och inte gjorde annat än hackade sten dagarna i ända.
Den andre mannen sa att jobbet hade många nackdelar men det fanns ljuspunkter. Han tyckte om att arbeta utomhus och det fick han göra. Han beskrev att han byggde murar.
Den tredje mannen som också gjorde exakt samma uppgifter berättade medan det glittrade i ögonen på honom om den vackra katedral han fick vara med om att bygga.
Den förste mannen som blev intervjuad beskrev suckande att han hade ett förfärligt jobb och inte gjorde annat än hackade sten dagarna i ända.
Den andre mannen sa att jobbet hade många nackdelar men det fanns ljuspunkter. Han tyckte om att arbeta utomhus och det fick han göra. Han beskrev att han byggde murar.
Den tredje mannen som också gjorde exakt samma uppgifter berättade medan det glittrade i ögonen på honom om den vackra katedral han fick vara med om att bygga.
tisdag 19 oktober 2010
Alla aktiviteter och all verksamhet i skolan utgör tillsammans
den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske.
Forskning visar att lusten att lära är starkt kopplad till känslan
av hälsa och välbefinnande.
Dessutom främjas de av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, inflytande och självförverkligande
samt möjlighet att få använda alla sinnen och utveckla kreativitet.
(SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.)
den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske.
Forskning visar att lusten att lära är starkt kopplad till känslan
av hälsa och välbefinnande.
Dessutom främjas de av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, inflytande och självförverkligande
samt möjlighet att få använda alla sinnen och utveckla kreativitet.
(SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Fritzes Offentliga publikationer, 2000.)
Kommunikation
Det här med kommunikation lär man sig visst aldrig behärska helt. Det finns några grunder:
1. Andra människor är inte tankeläsare!
Det är lätt att tro att man vet vad andra människor vill och hur de tänker så man A) varesig behöver fråga dem, eller B) berätta hur man själv vill ha det.
Ska ta ett exempel på den här insikten som drabbade mig igårkväll. Vår äldsta dotter har precis flyttat hemifrån. Likt en liten kalv är hon en gigantisk mjölkdrickare och jag, som sköter det mesta av handling i familjen, har släpat hem hundratals liter mjölk till henne genom åren. Nu när hon flyttat går det inte alls åt lika mycket mjölk hemma hos oss. Alltså köper jag inte lika många liter varje gång - tillgång baserat på efterfrågan. Jag köper mera fil istället eftersom det verkar gå åt...
Igår visade det sig att min man tycker att det finns så lite mjölk i kylen så av rädsla för att den ska ta slut och det inte ska finnas tillräckligt för att ha i mjölk och the(hans stora skräck!)så tar han istället fil till frukost fast han egentligen vill ha mjölk. Följden är att jag köper ännu mindre mjölk för den tar ju inte slut särskilt fort...
Vilken kommunikationsbrist! Påminner om paret som hela livet tog över- respektive underdelen av frallorna för att vara snälla mot den andra, som egentligen ville ha motsatt del av frallan...
1. Andra människor är inte tankeläsare!
Det är lätt att tro att man vet vad andra människor vill och hur de tänker så man A) varesig behöver fråga dem, eller B) berätta hur man själv vill ha det.
Ska ta ett exempel på den här insikten som drabbade mig igårkväll. Vår äldsta dotter har precis flyttat hemifrån. Likt en liten kalv är hon en gigantisk mjölkdrickare och jag, som sköter det mesta av handling i familjen, har släpat hem hundratals liter mjölk till henne genom åren. Nu när hon flyttat går det inte alls åt lika mycket mjölk hemma hos oss. Alltså köper jag inte lika många liter varje gång - tillgång baserat på efterfrågan. Jag köper mera fil istället eftersom det verkar gå åt...
Igår visade det sig att min man tycker att det finns så lite mjölk i kylen så av rädsla för att den ska ta slut och det inte ska finnas tillräckligt för att ha i mjölk och the(hans stora skräck!)så tar han istället fil till frukost fast han egentligen vill ha mjölk. Följden är att jag köper ännu mindre mjölk för den tar ju inte slut särskilt fort...
Vilken kommunikationsbrist! Påminner om paret som hela livet tog över- respektive underdelen av frallorna för att vara snälla mot den andra, som egentligen ville ha motsatt del av frallan...
måndag 18 oktober 2010
Skolfront om SET
Kollade precis på skolfronts granskning av SET-programmet. Intressant program! Spännande för oss på EQverkstan som ju också producerar material för att bland annat jobba med social och emotionell träning.
Håller helt med Lars H Gustafssons inlägg i slutet av debatten, det är bra att man jobbar med etik och relationer i skolan. Men man kan inte slaviskt följa en manual. Olika skolor behöver jobba olika mycket med olika bitar av Livskunskapsämnet beroende av hur gruppen och gruppens behov ser ut.
Pedagogen som känner sin grupp är det viktigaste arbetsredskapet. De är pedagogerna som har kontakten med barnen, vi vill ge bra verktyg för att underlätta planeringen av Livskunskapslektionerna.
Angående inslaget om "tystnadsplikt" så anser vi att ju mer barnen pratar med sina föräldrar om vad som händer i skolan, desto bättre! Livskunskapslektionerna är inte några hemliga lektioner i vår tappning och ska självklart inte vara det heller! Barn har aldrig någonsin tystnadsplikt!
I skolan hanterar man sociala relationer hela dagarna, det finns en klar vinst i att jobba för att främja positiva sociala relationer. Att jobba för en grupp som trivs och har roligt tillsammans. Då går det mesta lättare, även inlärning! Vi hoppas också att vårt material ska hjälpa barnen att hitta redskap för att hantera konflikter. Ge tillfälle för att träna på användbara konflikt- och problemlösningsmetoder, inte när känslorna svallar höga, för då är det svårt att lära sig något nytt - utan förebyggande. Hur man får och behåller vänner och hur man hanterar konflikter och problem på ett bra sätt är tyvärr inte någon kunskap man föds med. Men alla kan träna de här förmågorna!
Så fram för mer Livskunskap i skolan, men inte stelbent manualtroget, utan utifrån den kompetenta pedagogens bedömning av gruppens behov och vad som är lämpligt.
Håller helt med Lars H Gustafssons inlägg i slutet av debatten, det är bra att man jobbar med etik och relationer i skolan. Men man kan inte slaviskt följa en manual. Olika skolor behöver jobba olika mycket med olika bitar av Livskunskapsämnet beroende av hur gruppen och gruppens behov ser ut.
Pedagogen som känner sin grupp är det viktigaste arbetsredskapet. De är pedagogerna som har kontakten med barnen, vi vill ge bra verktyg för att underlätta planeringen av Livskunskapslektionerna.
Angående inslaget om "tystnadsplikt" så anser vi att ju mer barnen pratar med sina föräldrar om vad som händer i skolan, desto bättre! Livskunskapslektionerna är inte några hemliga lektioner i vår tappning och ska självklart inte vara det heller! Barn har aldrig någonsin tystnadsplikt!
I skolan hanterar man sociala relationer hela dagarna, det finns en klar vinst i att jobba för att främja positiva sociala relationer. Att jobba för en grupp som trivs och har roligt tillsammans. Då går det mesta lättare, även inlärning! Vi hoppas också att vårt material ska hjälpa barnen att hitta redskap för att hantera konflikter. Ge tillfälle för att träna på användbara konflikt- och problemlösningsmetoder, inte när känslorna svallar höga, för då är det svårt att lära sig något nytt - utan förebyggande. Hur man får och behåller vänner och hur man hanterar konflikter och problem på ett bra sätt är tyvärr inte någon kunskap man föds med. Men alla kan träna de här förmågorna!
Så fram för mer Livskunskap i skolan, men inte stelbent manualtroget, utan utifrån den kompetenta pedagogens bedömning av gruppens behov och vad som är lämpligt.
fredag 15 oktober 2010
onsdag 13 oktober 2010
"Säg mig hur är människorna i den här staden?"
Åsa Nilsonne var på Götene bibliotek igår och pratade om ”Deckare, mindfulness och hunden Zelda”. Jag hade åkt dit utan speciellt stora förväntningar även om jag har tyckt mycket om de böcker jag läst av Åsa. Men det var en oerhört charmig och mångsidig författare som jag mötte, jag hade kunnat lyssna på henne betydligt längre än de två timmar som författarbesöket höll på.
Fokus för mitt besök var förstås mindfulnessdelen. Åsa berättade en intressant historia som återfinns i många kulturer.
En vandrare är på väg mot en ny stad, på sin väg in mot staden ser han en vis kvinna sitta vid vägkanten. Han går fram till kvinnan för att få höra vad det är för sorts människor som bor i staden och vad han kan tänkas möta på när han kommer dit. ”O, visa kvinna”, säger mannen. ”Säg mig hur är människorna i den här staden?” Kvinnan tittar länge på honom och svarar: ”Hurudana var människorna i staden du just kommer ifrån?” Mannen berättar att de var en förfärlig stad han just vandrat vidare ifrån. Människorna var fientliga, snåla och kyliga. Kvinnan nickar långsamt medan hon studerar mannen noga. ”Likadana människor kommer du att möta i den här staden” säger kvinnan. Mannen suckar och vandrar sakta vidare in mot staden.
Efter en liten stund kommer ytterligare en vandrare på väg mot staden. Han ser samma kvinna sitta vid vägkanten och bestämmer sig för att gå fram och fråga henne vad det är för sorts människor som bor i staden han precis är på väg att besöka. ”O, visa kvinna”, säger han.” Säg mig, hur är människorna i den här staden som jag snart ska besöka?” Kvinnan tittar på honom och svarar: ”Hurudana var människorna i staden du just kommer ifrån?” ”Å”, svarar mannen och skiner upp, ”det var fantastiska människor! De var glada, hjälpsamma och oerhört vänliga.” Kvinnan nickar och funderar lite medan hon studerar mannen framför sig. ”Likadana människor kommer du att möta i den här staden” säger kvinnan. Mannen ler nöjt, tackar kvinnan för samtalet och går in i staden.
Det finns flera poänger med den här berättelsen, jag tycker den är härlig och belysande. På det sätt vi möter människor, kommer vi också att bli bemötta. En annan poäng är också att vi kommer att hitta det vi letar efter, saker som bekräftar det vi förväntar oss att hitta. Går jag/ jobbar jag i en klass som jag tycker är den värsta på skolan är det svårare att se de saker som faktiskt fungerar, är bra och härliga en vanlig dag. Det är inte så att allt simsalabim fungerar bara för att man tänker positivt, det vill jag verkligen inte slå någon i huvudet med. Men den här lilla historien har ändå viktiga poänger.
Fokus för mitt besök var förstås mindfulnessdelen. Åsa berättade en intressant historia som återfinns i många kulturer.
En vandrare är på väg mot en ny stad, på sin väg in mot staden ser han en vis kvinna sitta vid vägkanten. Han går fram till kvinnan för att få höra vad det är för sorts människor som bor i staden och vad han kan tänkas möta på när han kommer dit. ”O, visa kvinna”, säger mannen. ”Säg mig hur är människorna i den här staden?” Kvinnan tittar länge på honom och svarar: ”Hurudana var människorna i staden du just kommer ifrån?” Mannen berättar att de var en förfärlig stad han just vandrat vidare ifrån. Människorna var fientliga, snåla och kyliga. Kvinnan nickar långsamt medan hon studerar mannen noga. ”Likadana människor kommer du att möta i den här staden” säger kvinnan. Mannen suckar och vandrar sakta vidare in mot staden.
Efter en liten stund kommer ytterligare en vandrare på väg mot staden. Han ser samma kvinna sitta vid vägkanten och bestämmer sig för att gå fram och fråga henne vad det är för sorts människor som bor i staden han precis är på väg att besöka. ”O, visa kvinna”, säger han.” Säg mig, hur är människorna i den här staden som jag snart ska besöka?” Kvinnan tittar på honom och svarar: ”Hurudana var människorna i staden du just kommer ifrån?” ”Å”, svarar mannen och skiner upp, ”det var fantastiska människor! De var glada, hjälpsamma och oerhört vänliga.” Kvinnan nickar och funderar lite medan hon studerar mannen framför sig. ”Likadana människor kommer du att möta i den här staden” säger kvinnan. Mannen ler nöjt, tackar kvinnan för samtalet och går in i staden.
Det finns flera poänger med den här berättelsen, jag tycker den är härlig och belysande. På det sätt vi möter människor, kommer vi också att bli bemötta. En annan poäng är också att vi kommer att hitta det vi letar efter, saker som bekräftar det vi förväntar oss att hitta. Går jag/ jobbar jag i en klass som jag tycker är den värsta på skolan är det svårare att se de saker som faktiskt fungerar, är bra och härliga en vanlig dag. Det är inte så att allt simsalabim fungerar bara för att man tänker positivt, det vill jag verkligen inte slå någon i huvudet med. Men den här lilla historien har ändå viktiga poänger.
tisdag 12 oktober 2010
Snacka om krutgubbe!
Läser just nu "Den osynliga väggen" av Harry Bernstein. Harry skildrar sin barndom på ett fantastiskt och levande sätt. Boken är riktigt, riktigt bra! Men det är inte det som är det mest fantastiska för det finns många bra böcker. Den här skiljer sig dock från mängden av en härlig anledning. Harry var 96 år när han debuterade med den här romanen 2006... De flesta av oss har några år på oss med andra ord :)
fredag 8 oktober 2010
Turförföljd?
Ibland kan man känna sig otursförföljd, men i så fall borde man lika gärna kunna vara turförföljd.
Vi kan till stor del bestämma vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Tänk om du skulle bestämma dig för att du kommer att vara turförföljd imorgon. Då kommer du att leta efter alla saker som bekräftar att du verkligen är turförföljd. Du kommer vara som en målsökande robot.
När du blir väckt alldeles för tidigt och det dessutom var av en telefonförsäljare kommer du att tänka: "Vilken tur att jag vaknade så tidigt, nu hinner jag med en extra kopp kaffe idag, kanske till och med en liten chokladbit.
När du tar din extra kaffekopp och råkar välta den över bordet blir du lycklig över att den fina teckningen som din lilla dotter precis gett dig låg på andra sidan bordet och klarade sig från att bli kaffedränkt.
När du upptäcker att mjölken är slut så du måste handla innan middagen tänker du att det var ju skönt att du fick en promenad innan middagen så det blev av att du njöt av alla vackra höstfärger ute.
En kollega ringer och skäller på dig för att du missat en viktig deadline, då tänker du att det var tur att samtalet kom just idag när du känner dig pigg och har hela helgen framför dig. Hade hon ringt i mitten av veckan när du kände dig slutkörd hade du tagit väldigt illa vid dig och inte orkat göra något konstruktivt av samtalet.
När du lite senare snubblar över alla saker som dottern lämnat på golvet ler du tacksamt för att din dotter är frisk och orkar leka.
När dagen är slut kommer du att känna det som om du varit turförföljd hela dagen. En sån tur du har haft! Eller...
Vi kan till stor del bestämma vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Tänk om du skulle bestämma dig för att du kommer att vara turförföljd imorgon. Då kommer du att leta efter alla saker som bekräftar att du verkligen är turförföljd. Du kommer vara som en målsökande robot.
När du blir väckt alldeles för tidigt och det dessutom var av en telefonförsäljare kommer du att tänka: "Vilken tur att jag vaknade så tidigt, nu hinner jag med en extra kopp kaffe idag, kanske till och med en liten chokladbit.
När du tar din extra kaffekopp och råkar välta den över bordet blir du lycklig över att den fina teckningen som din lilla dotter precis gett dig låg på andra sidan bordet och klarade sig från att bli kaffedränkt.
När du upptäcker att mjölken är slut så du måste handla innan middagen tänker du att det var ju skönt att du fick en promenad innan middagen så det blev av att du njöt av alla vackra höstfärger ute.
En kollega ringer och skäller på dig för att du missat en viktig deadline, då tänker du att det var tur att samtalet kom just idag när du känner dig pigg och har hela helgen framför dig. Hade hon ringt i mitten av veckan när du kände dig slutkörd hade du tagit väldigt illa vid dig och inte orkat göra något konstruktivt av samtalet.
När du lite senare snubblar över alla saker som dottern lämnat på golvet ler du tacksamt för att din dotter är frisk och orkar leka.
När dagen är slut kommer du att känna det som om du varit turförföljd hela dagen. En sån tur du har haft! Eller...
torsdag 7 oktober 2010
olika perspektiv
Det är viktigt att med jämna mellanrum bli påmind om att vi alltid ser verkligheten mer utifrån vilka vi själva är än utifrån hur verkligheten är. Vi tolkar alltid. Tolkningarna kan hjälpa oss framåt eller leda oss fel, men vi tolkar alltid.
En liten historia för att belysa det här:
En präst var ute och höll en predikoserie i olika församlingar. Han fick ibland bo hemma hos församlingsmedlemmar när han reste runt mellan olika kyrkor. En kväll bodde han hemma hos en familj och fick sova på en madrass i sonens rum.
På kvällen när han kom upp till rummet för att lägga sig fick han se sonen i familjen på knä på andra sidan sängen. Han tänkte att pojken bad aftonbön och sjönk också ned på knä bredvid sängen för att göra honom sällskap i bönen. Pojken tittade förvånat upp på prästen på andra sidan sängen och sa: "Vad gör du?" "Jag gör samma som du." svarade prästen. Pojken spärrade upp ögonen och utbrast förskräckt: "Oj, då blir nog mamma arg, för det finns bara en potta på den här sidan!"
En liten historia för att belysa det här:
En präst var ute och höll en predikoserie i olika församlingar. Han fick ibland bo hemma hos församlingsmedlemmar när han reste runt mellan olika kyrkor. En kväll bodde han hemma hos en familj och fick sova på en madrass i sonens rum.
På kvällen när han kom upp till rummet för att lägga sig fick han se sonen i familjen på knä på andra sidan sängen. Han tänkte att pojken bad aftonbön och sjönk också ned på knä bredvid sängen för att göra honom sällskap i bönen. Pojken tittade förvånat upp på prästen på andra sidan sängen och sa: "Vad gör du?" "Jag gör samma som du." svarade prästen. Pojken spärrade upp ögonen och utbrast förskräckt: "Oj, då blir nog mamma arg, för det finns bara en potta på den här sidan!"
tisdag 5 oktober 2010
måndag 4 oktober 2010
Ibland kommer riktigt tänkvärda saker på mailen...
En ovanlig bank:
Tänk dig en bank som varje morgon
sätter in 86 400kronor på ditt bankkonto
och som varje kväll tar tillbaka de pengar du inte använt.
Vad skulle du göra med pengarna?
Använda så mycket som möjligt förstås!
Nu är det så att du faktiskt har en sådan här bank.
Den kallas tiden.
Varje ny morgon får du 86 400 sekunder att använda
precis som du vill.
Varje kväll är förslösad tid borta för alltid.
Det finns ingen möjlighet till kredit,
det finns ingen möjlighet att spara för framtiden.
Använd därför din tid så klokt som möjligt.
Njut av solnedgången tillsammans med en vän,
lär dig något nytt,
hjälp någon som har det svårt...
GÖR VARJE DAG MINNESVÄRD!
För att förstå värdet av en månad,
fråga modern till ett barn som fötts för tidigt.
För att förstå värdet av en dag,
fråga den som bara har en dag kvar av semestern.
För att förstå värdet av en timma,
fråga två nyförälskade personer som väntar på att få träffas.
För att förstå värdet av en minut,
Fråga den som nyss missade tåget.
För att förstå värdet av en sekund,
fråga den som just undgick en trafikolycka.
För att förstå värdet av en millisekund,
fråga 100-meterslöparen som fick silver medaljen.
VAR RÄDD OM VARJE ÖGONBLICK!!!
Tänk dig en bank som varje morgon
sätter in 86 400kronor på ditt bankkonto
och som varje kväll tar tillbaka de pengar du inte använt.
Vad skulle du göra med pengarna?
Använda så mycket som möjligt förstås!
Nu är det så att du faktiskt har en sådan här bank.
Den kallas tiden.
Varje ny morgon får du 86 400 sekunder att använda
precis som du vill.
Varje kväll är förslösad tid borta för alltid.
Det finns ingen möjlighet till kredit,
det finns ingen möjlighet att spara för framtiden.
Använd därför din tid så klokt som möjligt.
Njut av solnedgången tillsammans med en vän,
lär dig något nytt,
hjälp någon som har det svårt...
GÖR VARJE DAG MINNESVÄRD!
För att förstå värdet av en månad,
fråga modern till ett barn som fötts för tidigt.
För att förstå värdet av en dag,
fråga den som bara har en dag kvar av semestern.
För att förstå värdet av en timma,
fråga två nyförälskade personer som väntar på att få träffas.
För att förstå värdet av en minut,
Fråga den som nyss missade tåget.
För att förstå värdet av en sekund,
fråga den som just undgick en trafikolycka.
För att förstå värdet av en millisekund,
fråga 100-meterslöparen som fick silver medaljen.
VAR RÄDD OM VARJE ÖGONBLICK!!!
kinesiskt ordspråk
Om du vill vara lycklig en timme
ta en tupplur
Om du vill vara lycklig en dag
åk och fiska
Om du vill vara lycklig ett år
ärv en förmögenhet
Om du vill vara lycklig en livstid
hjälp någon annan
ta en tupplur
Om du vill vara lycklig en dag
åk och fiska
Om du vill vara lycklig ett år
ärv en förmögenhet
Om du vill vara lycklig en livstid
hjälp någon annan
måndag 27 september 2010
Vilken förebild!
Mia Börjesson berättade i sitt föredrag på bok och biblioteksmässan i Göteborg i torsdags om tonåringar hon träffat, som förundrat sig över oss vuxna. Vi berättar år efter år vad de ska akta sig för och vad de inte ska göra, sedan får de leka gissningslekar om vad de egentligen ska göra... Vi berättar massor om Hitler och Stalin, men inget om hjältar och förebilder.
Igår såg jag reprisen på "Här är ditt liv" med Lena-Maria Klingvall. Jag missade halva programmet, hoppas att det sänds igen! Vilken hjälte och förebild! Lena-Maria föddes utan armar och det ena benet slutar vid knäet. Hon är konstnär, författare och sångerska. Hon har inspirerat människor världen över. Vid ett tillfälle blev hon intervjuad och fick frågan vad hon skulle göra först om hon plötsligt fick armar. "Då skulle jag kunna sticka två tröjor samtidigt!" svarar Lena-Maria. Vilken livsinställning!
Lena-Maria har tävlat i Handikapp VM i simning. Hennes bästa distans var fjärilssimmning... "Det är lättare utan armar, det är armarna som är det krångliga med att simma fjärilssim." Hon sjunger som en ängel och är gigantiskt stor i Japan. Där kom hon in i rätt tid och var med och skapade stor förändring för handikappade barn och familjer med handikappade barn. I Japan har man gömt undan sina handikappade barn, men, som en japans kvinna som medverkade i progammet sa: "Vi kände i vårt hjärta att det inte var rätt." Lena-Maria åkte runt och visade på kämpaglöd och pratade om allas lika värde och var med och skapade något nytt i Japan.
Gör programmet obligatoriskt på alla våra högstadieskolor!!
Ha en bra vecka!
Igår såg jag reprisen på "Här är ditt liv" med Lena-Maria Klingvall. Jag missade halva programmet, hoppas att det sänds igen! Vilken hjälte och förebild! Lena-Maria föddes utan armar och det ena benet slutar vid knäet. Hon är konstnär, författare och sångerska. Hon har inspirerat människor världen över. Vid ett tillfälle blev hon intervjuad och fick frågan vad hon skulle göra först om hon plötsligt fick armar. "Då skulle jag kunna sticka två tröjor samtidigt!" svarar Lena-Maria. Vilken livsinställning!
Lena-Maria har tävlat i Handikapp VM i simning. Hennes bästa distans var fjärilssimmning... "Det är lättare utan armar, det är armarna som är det krångliga med att simma fjärilssim." Hon sjunger som en ängel och är gigantiskt stor i Japan. Där kom hon in i rätt tid och var med och skapade stor förändring för handikappade barn och familjer med handikappade barn. I Japan har man gömt undan sina handikappade barn, men, som en japans kvinna som medverkade i progammet sa: "Vi kände i vårt hjärta att det inte var rätt." Lena-Maria åkte runt och visade på kämpaglöd och pratade om allas lika värde och var med och skapade något nytt i Japan.
Gör programmet obligatoriskt på alla våra högstadieskolor!!
Ha en bra vecka!
söndag 26 september 2010
Bok och biblioteksmässan
Hemma igen efter ett par intensiva och mycket roliga dagar på bok och biblioteksmässan i Göteborg. Sture och jag åkte ner på torsdagförmiddag och gick omkring och njöt av mässan och träffade våra fantastiskt trevliga förlags-människor. Argument som förlaget heter hade en riktigt fin monter och förutom vår bok "Livskunskap F-3" som vi är jätteglada och stolta över, har förlaget en massa andra härliga material för skolan. Vi lyssnade på en del seminarier, bland annat Mia Börjesson som också har gett ut en ny bok på Argument förlag. Mia pratade om att samtala med tonåringar och hon är en fantastisk föreläsare.
På kvällen blev det en trevlig middag med förlagsfolk och författare.
Sedan blev det fredag och så småningom dags för vårt seminarium; "Vad är Livskunskap och kan man lära ut det till små barn?" Spännande och roligt att få vara med och föreläsa på ett så annorlunda forum än vad vi brukar. Visst kan man lära ut Livskunskap till små barn, ju tidigare man börjar ju bättre är det! Vår vision här på EQverkstan är att ge pedagoger inspiration och bra verktyg för det viktiga arbetet!
På kvällen blev det en trevlig middag med förlagsfolk och författare.
Sedan blev det fredag och så småningom dags för vårt seminarium; "Vad är Livskunskap och kan man lära ut det till små barn?" Spännande och roligt att få vara med och föreläsa på ett så annorlunda forum än vad vi brukar. Visst kan man lära ut Livskunskap till små barn, ju tidigare man börjar ju bättre är det! Vår vision här på EQverkstan är att ge pedagoger inspiration och bra verktyg för det viktiga arbetet!
onsdag 22 september 2010
Tillbaka vid datorn efter att fått ha förmånen att träffa SET-piloter från 5 skolor i Huddinge kommun för en inspirationsdag under gårdagen.
Jag blir så glad av att träffa skolpersonal. Att se att vårt land är så fyllt av fantastiska och kloka pedagoger! Ni uträttar mirakel på våra skolor varje vecka! Det ni gör har betydelse. Man vet aldrig vad det är som har avgörande betydelse, och vad som spelar en viktig roll i livet för de elever man möter. Men en sak är säker och det är att den elev Du ser, bekräftar och lyssnar på... För den spelar det roll! Det Du gör är viktigt och betydelsefullt!
Jag blir så glad av att träffa skolpersonal. Att se att vårt land är så fyllt av fantastiska och kloka pedagoger! Ni uträttar mirakel på våra skolor varje vecka! Det ni gör har betydelse. Man vet aldrig vad det är som har avgörande betydelse, och vad som spelar en viktig roll i livet för de elever man möter. Men en sak är säker och det är att den elev Du ser, bekräftar och lyssnar på... För den spelar det roll! Det Du gör är viktigt och betydelsefullt!
onsdag 15 september 2010
Ännu ett "tänkespråk"
Most of the problems in life are because of two reasons:
1st: We act without thinking...
2nd: We keep on thinking without acting.
1st: We act without thinking...
2nd: We keep on thinking without acting.
tisdag 14 september 2010
lördag 11 september 2010
Vikten av balans
Det är en period just nu när jag jobbar mycket vid datorn. Funderar idag över vikten av balans i livet, eller kanske omväxling är mer rätt uttryckt. Det är viktigt att aktivt välja bra saker.
För att få energi och balans behöver vi både social gemenskap och ensamtid, både aktivitet och vila. Blir det för mycket av det ena eller det andra blir kroppen rastlös och energiflödet ganska tomt. För mig som just nu sitter mycket ensam vid skrivbordet är det viktigt att få till tid för vänner och gemenskap. Eftersom jag sitter mycket stilla är det viktigt att prioritera tid att motionera. Det är lätt att ge råd till andra men ibland svårare att följa sina egna råd...
Fundera över hur balansen ser ut i ditt liv, vad har du mer och vad har du mindre av just nu när det gäller gemenskap-ensamtid, vila-motion?
Ha en riktigt skön helg!
För att få energi och balans behöver vi både social gemenskap och ensamtid, både aktivitet och vila. Blir det för mycket av det ena eller det andra blir kroppen rastlös och energiflödet ganska tomt. För mig som just nu sitter mycket ensam vid skrivbordet är det viktigt att få till tid för vänner och gemenskap. Eftersom jag sitter mycket stilla är det viktigt att prioritera tid att motionera. Det är lätt att ge råd till andra men ibland svårare att följa sina egna råd...
Fundera över hur balansen ser ut i ditt liv, vad har du mer och vad har du mindre av just nu när det gäller gemenskap-ensamtid, vila-motion?
Ha en riktigt skön helg!
tisdag 7 september 2010
Om att ge och få...
Fundera över vad du tycker är viktigt i livet. Vad vill du få ut av livet? Vill du få kärlek, respektfullt bemötande, goda vänner...
Hemligheten är: Börja med att ge, det du vill få!
Vill du ha kärlek och vänlighet - försök hitta tillfällen att slösa kärlek och vänlighet över dem du har omkring dig. Hitta små tillfällen, tala oftare om för dem du älskar att du älskar dem! Vill du ha ett respektfullt bemötande så träna på att möta människor omkring dig med respekt. Lite mer och lite bättre varje dag. Vill du ha goda vänner? Ta hand om dina vänner! Skicka ett extra vänligt SMS, ring en extra gång. Leta efter tillfällen då du kan visa din vän att han eller hon betyder väldigt mycket för dig. För att få en vän måste man vara en...
Många av oss har svårt att se och vara tacksamma över det vi redan har, letar bara efter saker vi inte har. Vi kräver av andra att de ska ändra sig.
Vi kan inte ändra på andra, men vi kan ändra oss själva och då ändras förutsättningarna för den andre.
Svårt? Ja! Något att träna på hela livet.
Omöjligt? Nej, men små steg i taget för att ändra riktning.
Ge så ska du få! Den här dagen - ett liv!
Hemligheten är: Börja med att ge, det du vill få!
Vill du ha kärlek och vänlighet - försök hitta tillfällen att slösa kärlek och vänlighet över dem du har omkring dig. Hitta små tillfällen, tala oftare om för dem du älskar att du älskar dem! Vill du ha ett respektfullt bemötande så träna på att möta människor omkring dig med respekt. Lite mer och lite bättre varje dag. Vill du ha goda vänner? Ta hand om dina vänner! Skicka ett extra vänligt SMS, ring en extra gång. Leta efter tillfällen då du kan visa din vän att han eller hon betyder väldigt mycket för dig. För att få en vän måste man vara en...
Många av oss har svårt att se och vara tacksamma över det vi redan har, letar bara efter saker vi inte har. Vi kräver av andra att de ska ändra sig.
Vi kan inte ändra på andra, men vi kan ändra oss själva och då ändras förutsättningarna för den andre.
Svårt? Ja! Något att träna på hela livet.
Omöjligt? Nej, men små steg i taget för att ändra riktning.
Ge så ska du få! Den här dagen - ett liv!
onsdag 1 september 2010
Hjärtläkare rekommenderar mer idrott i skolan!
I DN igår redovisade man en tysk studie som visar att fler idrottslektioner leder till en klart förbättrad hälsa! Resultaten lades fram på den europeiska läkarkongressen i Stockholm. I studien fick sjätteklassare 5 extra idrottslektioner i veckan och jämfördes med en kontrollgrupp som fortsatte ha sina 2 lektioner per vecka.
Ett år senare hade hälsan förbättrats betydligt hos gruppen med extra idrott. Förbättringen var extra tydlig hos barn från låginkomstfamiljer. Forskarna anser att hjärtkärlsjukdomar inte bara kan utan bör förebyggas på detta sätt.
Samtidigt redovisar skolinspektionen här i Sverige ett antal flygande oförberedda inspektioner på högstadieskolor där man trycker på att idrott och hälsa i de besökta grupperna är "mycket idrott och lite hälsa". Alltså att det är för lite livsstilsfrågor som belyses under idrottslektionerna. Läroplanen har inte riktigt slagit igenom ute i verkligheten.
En snabb reflektion efter de båda studierna är att Livskunskapen borde bli mer av det paraplybegrepp jag anser det vara ute på våra skolor. Fler idrottslektioner och mer av "möjligheter för eleverna att röra på sig under hela skoldagen" som det står i ett tillägg till Lpo 94, det tror jag vi behöver! Samarbeta också så att man inte behöver ta tid från idrottslektionernas praktiska del för att sitta och prata om hälsa och livsstilsfrågor, det ingår som en del i skolans Livskunskapslektioner - samarbete över ämnesgränserna så att eleverna får med sig bästa möjliga kunskaper och utbildning! Det är Livskunskap!
Ett år senare hade hälsan förbättrats betydligt hos gruppen med extra idrott. Förbättringen var extra tydlig hos barn från låginkomstfamiljer. Forskarna anser att hjärtkärlsjukdomar inte bara kan utan bör förebyggas på detta sätt.
Samtidigt redovisar skolinspektionen här i Sverige ett antal flygande oförberedda inspektioner på högstadieskolor där man trycker på att idrott och hälsa i de besökta grupperna är "mycket idrott och lite hälsa". Alltså att det är för lite livsstilsfrågor som belyses under idrottslektionerna. Läroplanen har inte riktigt slagit igenom ute i verkligheten.
En snabb reflektion efter de båda studierna är att Livskunskapen borde bli mer av det paraplybegrepp jag anser det vara ute på våra skolor. Fler idrottslektioner och mer av "möjligheter för eleverna att röra på sig under hela skoldagen" som det står i ett tillägg till Lpo 94, det tror jag vi behöver! Samarbeta också så att man inte behöver ta tid från idrottslektionernas praktiska del för att sitta och prata om hälsa och livsstilsfrågor, det ingår som en del i skolans Livskunskapslektioner - samarbete över ämnesgränserna så att eleverna får med sig bästa möjliga kunskaper och utbildning! Det är Livskunskap!
tisdag 31 augusti 2010
Hjälp i tid
Viktigt att hitta sätt att hjälpa och stötta barn och föräldrar tidigt! Pratade idag på morgonen med en god vän som jobbar som skolkurator. Hon har precis börjat på en högstadieskola efter att under några år jobbat mest med yngre barn. När jag frågade om hennes nya jobb sa hon att hon älskar att arbeta med tonåringar och det finns hur mycket som helst att göra, men att det kanske är ett ännu viktigare arbete man gör när det handlar om yngre barn. Jag bad henne förklara. Jo, sa hon tonåren är en svår tid, många har det jobbigt men det mesta kanske egentligen är sådant som mer eller mindre går över "av sig själv" - normala tonårsproblem. Det är allvarligare när yngre barn har bekymmer.
Hon refererar till en undersökning om normbrytande beteende där man kunnat se att hos låg- och mellanstadiebarn är det inte så stor procent som ägnar sig åt normbrytande beteende. Tittar man däremot på tonårspojkar så är det en stor "puckel" på några år då väldigt många uppvisar någon form av normbrytande beteende. Fortsätter man däremot att följa de här barnen upp mot 25-års åldern kan man se att kurvan är tillbaka på samma låga procentnivå som i de yngre åldrarna. Dessutom har man kunnat konstatera att det är samma personer som är kvar på "fel sida" i statistiken. När man debuterar med sitt normbrytande beteende är avgörande. De riktigt unga på glid och deras föräldrar behöver stora insatser och mycket stöd.
Hon refererar till en undersökning om normbrytande beteende där man kunnat se att hos låg- och mellanstadiebarn är det inte så stor procent som ägnar sig åt normbrytande beteende. Tittar man däremot på tonårspojkar så är det en stor "puckel" på några år då väldigt många uppvisar någon form av normbrytande beteende. Fortsätter man däremot att följa de här barnen upp mot 25-års åldern kan man se att kurvan är tillbaka på samma låga procentnivå som i de yngre åldrarna. Dessutom har man kunnat konstatera att det är samma personer som är kvar på "fel sida" i statistiken. När man debuterar med sitt normbrytande beteende är avgörande. De riktigt unga på glid och deras föräldrar behöver stora insatser och mycket stöd.
måndag 30 augusti 2010
Svart bälte i mental träning?
Fick en rolig utmaning av en vän i mailkorgen. Hon hade fått börja dagen med att leende trampa över skohögen i hallen och sedan sjungande gå ut i regnet...
Klarar du en dag utan negativa tankar?
Vill du utmana dig själv för en dag för att se om du är så positiv som du kanske tror? Gör så här för att erhålla svarta bältet i mental styrka:
Under en hel dag får du inte säga ett enda negativt ord eller en negativ kommentar om någonting oavsett vad som händer. Inga suckanden om du missar bussen och inget frustande om du hamnar i långsammaste kön på affären. Inga nedvärderande tankar om dig själv. Inga känslor som tar bort motivationen. Inget kroppsspråk som signalerar att du har haft bättre dagar. Inget gormande om trafiken står stilla och inga händer på hakan när mailboxen öppnas.
Din uppgift blir att i varje situation under en hel dag bara hitta fördelar. Se möjligheter, lösningar, mening och glädje i allt, allt allt. Utmaningen är att vara så kreativ så att du till och med hittar nåt positivt med det som normalt är svårt att tolka som annat än negativt. Le när du gör nåt som du normalt tycker är tråkigt, se humoristiskt på svårigheter och hitta positiva egenskaper hos alla du möter. Dansa, skratta, var glad, tro på dig själv, se positivt på hur dagen blir.
Antar du utmaningen? Det är verkligen roligt att testa sig själv på det här viset men ibland svårare än man tror och kräver verkligen att man är uppmärksam på sina tankar och är ärlig mot sig själv. En hel dag som kreativ optimist, fixar du det?
Det kommer säkerligen ge både tankeställare och roliga storys!
Klarar du en dag utan negativa tankar?
Vill du utmana dig själv för en dag för att se om du är så positiv som du kanske tror? Gör så här för att erhålla svarta bältet i mental styrka:
Under en hel dag får du inte säga ett enda negativt ord eller en negativ kommentar om någonting oavsett vad som händer. Inga suckanden om du missar bussen och inget frustande om du hamnar i långsammaste kön på affären. Inga nedvärderande tankar om dig själv. Inga känslor som tar bort motivationen. Inget kroppsspråk som signalerar att du har haft bättre dagar. Inget gormande om trafiken står stilla och inga händer på hakan när mailboxen öppnas.
Din uppgift blir att i varje situation under en hel dag bara hitta fördelar. Se möjligheter, lösningar, mening och glädje i allt, allt allt. Utmaningen är att vara så kreativ så att du till och med hittar nåt positivt med det som normalt är svårt att tolka som annat än negativt. Le när du gör nåt som du normalt tycker är tråkigt, se humoristiskt på svårigheter och hitta positiva egenskaper hos alla du möter. Dansa, skratta, var glad, tro på dig själv, se positivt på hur dagen blir.
Antar du utmaningen? Det är verkligen roligt att testa sig själv på det här viset men ibland svårare än man tror och kräver verkligen att man är uppmärksam på sina tankar och är ärlig mot sig själv. En hel dag som kreativ optimist, fixar du det?
Det kommer säkerligen ge både tankeställare och roliga storys!
torsdag 26 augusti 2010
Livskunskap tolkas som roliga timmen
Hittade en krönika i Lärarnas tidning från april 2010 som jag tycker är jätterolig och tänkvärd... Skriver den i sin helhet, det är Mikael Ekström grundskollärare i Tullinge som är författare.
"Jag vet inte hur, varför eller när det hände, men plötsligt fanns det bara där på schemat: Livskunskap. Så vitt jag vet finns livskunskap inte som eget ämne. Det finns inga mål att uppnå eller att sträva mot, ingen få omdöme eller betyg i det, men ändå förväntast eleverna ha det regelbundet. Och jag vet inte hur livskunskap lyckats utvecklas till något som närmast kan beskrivas som roliga timmen i min nuvarande klass.
Min senaste livskunskapslektion var inget undantag. Så fort jag hade skrivit upp dagen schema på tavlan hörde jag en elev säga:"Vi ska leka i dag!" Jag tittade på schemat och förstod ingenting. Eleven förtydligade snabbt: "Vi ska leka livskunskap!"
När det väl var dags för själva lektionen var eleverna uppspelta. Dagens lektion gick ut på att eleverna skulle visa olika känslor med hjälp av charader och gester. De skulle i par få en lapp av mig där det stod exempelvis: "Rädd". Syftet med lektionen var, enligt lärarhandledning som jag utgick ifrån, så högtravande som "att veta vad vi känner". Det gick bra inledningsvis. Eleverna illustrerade bland annat "glad", "ledsen" och "nyfiken" med stor inlevelse och entusiasm. Med ordet "pigg" började det spåra ur.
De två killarna som skulle visa "pigg" med gester fick inga rätt svar av sina kompisar. Till klassens försvar måster jag säga att de inte såg speciellt "pigga" ut. Till slut hjälpte jag till genom att säga att det börjar på bokstaven "p".
Då säger någon:
- Pissnödig!
Detta förslag tyckte alla var hysteriskt roligt. Jag höjde rösten och sa:
- Tror ni på allvar att jag ger er en lapp där det står "pissnödig"?
- Men de ser ju ut som de är pissnödiga, sa en annan elev.
- Nu räcker det, sa jag lätt irriterat.
- Arg? sa en tredje elev.
- Vadå arg? fräste jag.
- Är det känslan "arg" du visar nu?
- Ja inte är det "pissnödig", svarade jag.
När jag samlat ihop spillrorna av någor som en gång var en lektion, med en ganska okej summering, tyckte jag att det var lämpligt med en snabb muntlig utvärdering. Efter kommentarer som. "Lektionen var brilliant!", "Det var ett äventyr!" och "Jag växte som människa!" gav jag upp. Jag insåg att de drev med mig och med livskunskapen.
Jag vet inte om mina elever har nått en högre social kompetens efter alla år av livskunskap på schemat, eller om de bara har genomskådat vad som förväntas av dem. De behärskar i alla fall den ädla konsten av ironi."
Jag tycker den här krönikan är helt underbar! Full av fniss och igenkänning tar jag mig en funderare på vad det är som hänt i den här klassen... För det första tror jag att i all undervisning behövs en tro på att det finns en vits och en mening med det man ska lära ut, hos pedagogen som undervisar. Kanske extra viktigt med utbildning och handledning i Livskunskap, annars kan ämnet lätt kännas flummigt. Både för oss som ska lära ut och för eleverna.
Kommentarerna från eleverna i krönikan är helt fantastiska! "Det var ett äventyr!" och "Jag växte som människa!"... Sitter och ler för mig själv!
Ska jag kommentera lektionen på något sätt så känns det som om övningen var för enkel för eleverna, även om de från början tyckte det var roligt att göra charader. Mikael skriver att klassen haft "år av livskunskap på schemat" då kan de nog identifiera känslor vid det här laget och det känns kanske som att ständigt jobba med tvåans tabell i matematiken att göra känslo-charaden. Vi vuxna måste fråga oss om det vi lägger in i livskunskapen är intressant för eleverna. Budskapet från oss vuxna till eleverna behöver, för att livskunskapsämnet ska bli relevant och intressant, helt ärligt kunna vara: "Du kommer att ha nytta av det här!"
Blir varm i hjärtat över lärarens tappra försök att göra något bra av lektionen och det känns att han gillar sina elever. Den här krönikan kommer jag att ha med mig och fundera utifrån. Tack Mikael!
"Jag vet inte hur, varför eller när det hände, men plötsligt fanns det bara där på schemat: Livskunskap. Så vitt jag vet finns livskunskap inte som eget ämne. Det finns inga mål att uppnå eller att sträva mot, ingen få omdöme eller betyg i det, men ändå förväntast eleverna ha det regelbundet. Och jag vet inte hur livskunskap lyckats utvecklas till något som närmast kan beskrivas som roliga timmen i min nuvarande klass.
Min senaste livskunskapslektion var inget undantag. Så fort jag hade skrivit upp dagen schema på tavlan hörde jag en elev säga:"Vi ska leka i dag!" Jag tittade på schemat och förstod ingenting. Eleven förtydligade snabbt: "Vi ska leka livskunskap!"
När det väl var dags för själva lektionen var eleverna uppspelta. Dagens lektion gick ut på att eleverna skulle visa olika känslor med hjälp av charader och gester. De skulle i par få en lapp av mig där det stod exempelvis: "Rädd". Syftet med lektionen var, enligt lärarhandledning som jag utgick ifrån, så högtravande som "att veta vad vi känner". Det gick bra inledningsvis. Eleverna illustrerade bland annat "glad", "ledsen" och "nyfiken" med stor inlevelse och entusiasm. Med ordet "pigg" började det spåra ur.
De två killarna som skulle visa "pigg" med gester fick inga rätt svar av sina kompisar. Till klassens försvar måster jag säga att de inte såg speciellt "pigga" ut. Till slut hjälpte jag till genom att säga att det börjar på bokstaven "p".
Då säger någon:
- Pissnödig!
Detta förslag tyckte alla var hysteriskt roligt. Jag höjde rösten och sa:
- Tror ni på allvar att jag ger er en lapp där det står "pissnödig"?
- Men de ser ju ut som de är pissnödiga, sa en annan elev.
- Nu räcker det, sa jag lätt irriterat.
- Arg? sa en tredje elev.
- Vadå arg? fräste jag.
- Är det känslan "arg" du visar nu?
- Ja inte är det "pissnödig", svarade jag.
När jag samlat ihop spillrorna av någor som en gång var en lektion, med en ganska okej summering, tyckte jag att det var lämpligt med en snabb muntlig utvärdering. Efter kommentarer som. "Lektionen var brilliant!", "Det var ett äventyr!" och "Jag växte som människa!" gav jag upp. Jag insåg att de drev med mig och med livskunskapen.
Jag vet inte om mina elever har nått en högre social kompetens efter alla år av livskunskap på schemat, eller om de bara har genomskådat vad som förväntas av dem. De behärskar i alla fall den ädla konsten av ironi."
Jag tycker den här krönikan är helt underbar! Full av fniss och igenkänning tar jag mig en funderare på vad det är som hänt i den här klassen... För det första tror jag att i all undervisning behövs en tro på att det finns en vits och en mening med det man ska lära ut, hos pedagogen som undervisar. Kanske extra viktigt med utbildning och handledning i Livskunskap, annars kan ämnet lätt kännas flummigt. Både för oss som ska lära ut och för eleverna.
Kommentarerna från eleverna i krönikan är helt fantastiska! "Det var ett äventyr!" och "Jag växte som människa!"... Sitter och ler för mig själv!
Ska jag kommentera lektionen på något sätt så känns det som om övningen var för enkel för eleverna, även om de från början tyckte det var roligt att göra charader. Mikael skriver att klassen haft "år av livskunskap på schemat" då kan de nog identifiera känslor vid det här laget och det känns kanske som att ständigt jobba med tvåans tabell i matematiken att göra känslo-charaden. Vi vuxna måste fråga oss om det vi lägger in i livskunskapen är intressant för eleverna. Budskapet från oss vuxna till eleverna behöver, för att livskunskapsämnet ska bli relevant och intressant, helt ärligt kunna vara: "Du kommer att ha nytta av det här!"
Blir varm i hjärtat över lärarens tappra försök att göra något bra av lektionen och det känns att han gillar sina elever. Den här krönikan kommer jag att ha med mig och fundera utifrån. Tack Mikael!
tisdag 24 augusti 2010
¨Vilka övningar ska få vara med?
Nu har vi startat den svåra men väldigt roliga processen med att välja ut vilka övningar som ska få vara med i mellanstadiematerialet i bokform. Materialet kommer att vara uppbyggt på samma sätt som "Livskunskap F-3" (D.v.s. handledning och övningar efter olika teman) och ges ut av Argument förlag: www.argument.se Det här är kul! Roligt eftersom det finns så många bra övningar att välja ibland, svårt eftersom man måste välja bort bra övningar. Men det är klart, väljer man att både prenumerera och köpa boken, då missar man inga bra övningar... Tanken är att "Livskunskap 4-6" ska komma ut i början av nästa år.
måndag 23 augusti 2010
Vi hänger ihop med dem runtomkring oss!
Idag är det så tydligt här hos mig vad vi påverkas av dem vi har omkring oss. Jag sitter här vid min dator och skriver. Situationen är på inget sätt ny, men känner att jag har fjärilar i magen. Varför?
Jo, idag är en spännande dag för de övriga i min familj. Alla startar upp på nya skolor med nya människor runtomkring sig den här morgonen. Det ska bli så roligt att höra om alla nya intryck när de kommer hem. Lite nervöst - det blev väl bra?! Tankarna snurrar kring allt de nya de upplever, alla nya kompisar... Alla nya elever för läraren i familjen...
Och här sitter jag, vid datorn, med fjärilar i magen... :)
Jo, idag är en spännande dag för de övriga i min familj. Alla startar upp på nya skolor med nya människor runtomkring sig den här morgonen. Det ska bli så roligt att höra om alla nya intryck när de kommer hem. Lite nervöst - det blev väl bra?! Tankarna snurrar kring allt de nya de upplever, alla nya kompisar... Alla nya elever för läraren i familjen...
Och här sitter jag, vid datorn, med fjärilar i magen... :)
fredag 20 augusti 2010
EQverkstan i bokform!!!
Så roligt, så roligt!!! Nu har vi utökat sortimentet för inspiration och kan erbjuda även en bok för förskoleklass tom åk 3, med handledning och olika övningar efter teman. Den blev mycket finare än vad vi vågade hoppas! De är så duktiga på Argument förlag! Och trevliga, ni skulle träffa dem! Boken finns att beställa på www.argument.se
torsdag 19 augusti 2010
Efter ett långt blogguppehåll kan det vara dags att starta upp även den sidan av tillvaron. Ska försöka vara lite mera frekvent under hösten på den fronten.
Idag funderar jag över hur lite vi egentligen vet om varandra. En av mina döttrar tog studenten i våras. Idag samlas klassen igen. Det är begravning för deras klasskompis Simon. Han orkade inte mer och tog sitt liv, sommaren efter studenten. Jag kände inte Simon, träffade honom några gånger. Han var en jättefin kille. Verkade vara så glad. Vad lite man vet om vad som rör sig inom de människor man möter. Det gör så ont att han gav upp! Det känns så angeläget att skapa mötesplatser där man kan få prata om sånt som är viktigt i livet. Idag känns det särskilt angeläget. R.I.P Simon!
Idag funderar jag över hur lite vi egentligen vet om varandra. En av mina döttrar tog studenten i våras. Idag samlas klassen igen. Det är begravning för deras klasskompis Simon. Han orkade inte mer och tog sitt liv, sommaren efter studenten. Jag kände inte Simon, träffade honom några gånger. Han var en jättefin kille. Verkade vara så glad. Vad lite man vet om vad som rör sig inom de människor man möter. Det gör så ont att han gav upp! Det känns så angeläget att skapa mötesplatser där man kan få prata om sånt som är viktigt i livet. Idag känns det särskilt angeläget. R.I.P Simon!
måndag 24 maj 2010
Andas och njut
Bara en liten påminnelse så här när alla vårens blommor är framme. En påminnelse till mig själv och alla andra. Stanna upp. Ta ett andetag och titta dig runtomkring. Uppmärksamma det vackra och bara njut under några andetag innan du fortsätter med det du var på väg att göra...
torsdag 22 april 2010
Vacker och tänkvärd visa
Kom av någon anledning att börja nynna på en visa av Bengt Ahlfors. Hittade texten på nätet och den är fantastiskt vacker.
Har du visor min vän sjung dem nu!
För nu är tiden då visor ska sjungas
och den som ska sjunga är du.
Imorgon är kanske för sent min vän
så synd om de sånger som aldrig blir sjungna!
Så tala inte om visor med mig.
Låt visorna tala för dig!
Vill du älska min vän gör det nu!
För nu är tiden för kärlek inne
och den som ska älska är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
så synd om den längtan som aldrig har vågat!
Så tala inte om kärleken,
låt kärleken tala min vän!
Vill du leva ditt liv gör det nu!
För nu är tiden då ditt liv ska levas
och den som ska leva är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
vem bryr sig då om vad du drömde och ville?
Så vänta inte på nånting sen,
det är nu du ska leva min vän!
Har du visor min vän sjung dem nu!
För nu är tiden då visor ska sjungas
och den som ska sjunga är du.
Imorgon är kanske för sent min vän
så synd om de sånger som aldrig blir sjungna!
Så tala inte om visor med mig.
Låt visorna tala för dig!
Vill du älska min vän gör det nu!
För nu är tiden för kärlek inne
och den som ska älska är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
så synd om den längtan som aldrig har vågat!
Så tala inte om kärleken,
låt kärleken tala min vän!
Vill du leva ditt liv gör det nu!
För nu är tiden då ditt liv ska levas
och den som ska leva är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
vem bryr sig då om vad du drömde och ville?
Så vänta inte på nånting sen,
det är nu du ska leva min vän!
torsdag 15 april 2010
Kanske det bästa som skrivits om att kunna hjälpa någon annan...
Det är Kirkegaard som skrivit, 1859, tänkvärt och vackert:
Om man verkligen ska lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Det är hemligheten bakom konsten att hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han - men först och främst förstå det han förstår. När jag inte gör det, är min merförståelse inte till någon hjälp för honom. Om jag ändå vill hävda min merförståelse är det för att jag är fåfäng eller stolt, och i grunden inte vill gagna honom utan istället bli beundrad av honom. Men den sanna hjälpen börjar med ödmjukhet; hjälparen måste först ödmjuka sig inför den han vill hjälpa och därigenom förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att hjälpa inte är att vara den mest härsklystna utan den mest tålmodiga, att hjälpa är en villighet att finna sig i att tills vidare ha fel och att inte förstå det som den andre förstår: Ta en människa som lider och tänk att hon i själva verket har fel - om du inte kan närma dig henne så att det verkar som om hon är den som ska lära dig något, och om du inte kan göra det så att hon, som i sin otålighet inte vill höra ett ord från dig, med tillfredställelse upptäcker en välvillig och uppmärksam lyssnare i dig: Om du inte kan det, så kan du inte heller hjälpa henne.
(Kirkegaard, S. "En ligefrem Meddelelse" ur Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed, 1859)
Om man verkligen ska lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Det är hemligheten bakom konsten att hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han - men först och främst förstå det han förstår. När jag inte gör det, är min merförståelse inte till någon hjälp för honom. Om jag ändå vill hävda min merförståelse är det för att jag är fåfäng eller stolt, och i grunden inte vill gagna honom utan istället bli beundrad av honom. Men den sanna hjälpen börjar med ödmjukhet; hjälparen måste först ödmjuka sig inför den han vill hjälpa och därigenom förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att hjälpa inte är att vara den mest härsklystna utan den mest tålmodiga, att hjälpa är en villighet att finna sig i att tills vidare ha fel och att inte förstå det som den andre förstår: Ta en människa som lider och tänk att hon i själva verket har fel - om du inte kan närma dig henne så att det verkar som om hon är den som ska lära dig något, och om du inte kan göra det så att hon, som i sin otålighet inte vill höra ett ord från dig, med tillfredställelse upptäcker en välvillig och uppmärksam lyssnare i dig: Om du inte kan det, så kan du inte heller hjälpa henne.
(Kirkegaard, S. "En ligefrem Meddelelse" ur Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed, 1859)
onsdag 14 april 2010
En sund själ i en sund kropp
En sund själ i en sund kropp är ett talesätt som faktiskt stämmer. Vår hjärna mår nämligen bra av exakt samma saker som stärker vår kropps hälsa. Näringsriktig mat, motion, sömn, och stimulans. Det skapar spänstiga och alerta synapser. Synapser är en sorts kommunikationsbroar mellan hjärncellerna.
Andra spännande rön om vår hjärna berättar Rolf Ekman om, som i många år forskat vid Göteborgs universitet om hur miljö och livsstil påverkar hälsa och hjärna. Han säger att vissa nya rön tyder på att god moral kan gå i arv eftersom även moraliska värderingar gör avtryck i vårt DNA. Spännande, eller hur!
Andra spännande rön om vår hjärna berättar Rolf Ekman om, som i många år forskat vid Göteborgs universitet om hur miljö och livsstil påverkar hälsa och hjärna. Han säger att vissa nya rön tyder på att god moral kan gå i arv eftersom även moraliska värderingar gör avtryck i vårt DNA. Spännande, eller hur!
tisdag 6 april 2010
relation viktigare än metod
I boken "Bära eller brista" (Rökenes, O.H. och Hanssen P-H. 2007) lyfter författarna upp relationens betydelse i alla yrken när man arbetar med människor. Kanske framför allt när man ska vara en del i att möjliggöra förändring hos en annan människa. De refererar till undersökningar på gruppnivå av vad som är den främsta förklaringen till förändring hos människor som går i psykoterapi. Hubble, Duncan och Miller (1999) kallar dem för -The Big Four: 40 procent beror på klienten själv och på faktorer utanför terapin, 30 procent beror på relationen mellan terapeut och klient, 15 procent beror på hopp och förväntningar och 15 procent beror på valet av metod eller terapimodell. Valet av behandlingsmetod har alltså en liten betydelse för behandlingseffekten.
Jag tror att samma procentsatser skulle kunna gälla även lektioner i Livskunskap. Självklart ska man validera modeller och metoder men man får inte glömma bort att relationen är viktigare än metoden. Har man inte en bra relation till sin grupp, hjälper det inte vilken metod eller vilket material man än använder. Och det omvända, en duktig pedagog som har en varm relation till sina elever och ett professionellt, genomtänkt förhållningssätt kan rädda i stort sett vilket material som helst.
Jag tror att samma procentsatser skulle kunna gälla även lektioner i Livskunskap. Självklart ska man validera modeller och metoder men man får inte glömma bort att relationen är viktigare än metoden. Har man inte en bra relation till sin grupp, hjälper det inte vilken metod eller vilket material man än använder. Och det omvända, en duktig pedagog som har en varm relation till sina elever och ett professionellt, genomtänkt förhållningssätt kan rädda i stort sett vilket material som helst.
torsdag 25 mars 2010
Mitt sista utvecklingssamtal
Kommer precis ifrån mitt troligtvis sista utvecklingssamtal, som förälder, i grundskolan. Det känns lite vemodigt. Har träffat samma handledare de senaste 6 åren eftersom döttrarna tagit vid efter varandra på samma högstadieskola. Nu var det dags för avveckling... Tänk att 6 år gått så fort! Högstadietiden är en härlig tid av utveckling både personligt och kunskapsmässigt och det är läckert att få följa den som förälder. Det är spännande att höra andra vuxnas bild av mitt barn och hennes lärande.
På döttrarnas skola har man under den här tiden jag fått vara förälder där, infört datasystemet schoolsoft. Jag tycker det har fungerat bra och underlättat kontakten mellan skola och föräldrar. Formulären man använder sig av inför utvecklingssamtalen blir också allt bättre tycker jag. Skolan blir allt proffsigare på de bitarna helt enkelt.
Idag när jag kom in på skolan doftade det våfflor redan innanför dörren. I cafét jobbade elever så svetten lackade med att baka till en jättekö utanför luckan som var sugna. Högstadietiden är en märklig tid för dem som lever mitt i den. Mycket av känslor som åker berg och dalbana. Närhet och känslor av utanförskap. Livet är så pulserande, det känns märkligt att vi i vår familj inte längre kommer att vara en del av den världen. 15-åringar är så härliga! Alla borde ha en i sin familj, alltid, jag kanske får ta och adoptera en...
På döttrarnas skola har man under den här tiden jag fått vara förälder där, infört datasystemet schoolsoft. Jag tycker det har fungerat bra och underlättat kontakten mellan skola och föräldrar. Formulären man använder sig av inför utvecklingssamtalen blir också allt bättre tycker jag. Skolan blir allt proffsigare på de bitarna helt enkelt.
Idag när jag kom in på skolan doftade det våfflor redan innanför dörren. I cafét jobbade elever så svetten lackade med att baka till en jättekö utanför luckan som var sugna. Högstadietiden är en märklig tid för dem som lever mitt i den. Mycket av känslor som åker berg och dalbana. Närhet och känslor av utanförskap. Livet är så pulserande, det känns märkligt att vi i vår familj inte längre kommer att vara en del av den världen. 15-åringar är så härliga! Alla borde ha en i sin familj, alltid, jag kanske får ta och adoptera en...
tisdag 23 mars 2010
torsdag 18 mars 2010
Samtal med barn och ungdomar
Läser just nu en bok som jag gärna vill rekomendera. Den heter "Samtal med barn och ungdomar" och är skriven av Petter Iwarsson som i många år har jobbat inom BRIS och samtalat med otaliga barn och ungdomar. Boken är varm och respektfull och full av tydliga, praktiska tips och tankar om det här härliga och svåra att på ett stödjande sätt prata med barn och unga. Att låta deras berättelser och tankar få komma fram.
I samtalen som förs här hemma vid köksbordet den här våren handlar det mycket om det svåra och det härliga med att välja. Och att veta vad man egentligen vill. Har en dotter som tar studenten i vår och hela livet ligger framför. MEN så många val. Och väljer man en sak väljer man ju samtidigt bort en massa andra saker. Kanske tur att mamma just den här våren fått en bok om att samtala med barn och unga i sin hand... ;)
I samtalen som förs här hemma vid köksbordet den här våren handlar det mycket om det svåra och det härliga med att välja. Och att veta vad man egentligen vill. Har en dotter som tar studenten i vår och hela livet ligger framför. MEN så många val. Och väljer man en sak väljer man ju samtidigt bort en massa andra saker. Kanske tur att mamma just den här våren fått en bok om att samtala med barn och unga i sin hand... ;)
tisdag 9 mars 2010
Samtalet är en så alldaglig företeelse att vi i vardagslivet ägnar det lika liten uppmärksamhet som andra märkliga men ständigt pågående processer, såsom fotosyntesen i växternas blad eller vår egen matsmältning för att bara nämna ett par underverk som ständigt pågår i och omkring oss.
(Clarence Crafoord. Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst)
torsdag 4 mars 2010
Vilken fighter!
Hamnade av en händelse på en hemsida när jag var ute på nätet och letade information. Gå in och läs Om mig på Jonas Helgessons hemsida. Jag blev rörd, vilken fighter! Jag vill samla på vardagshjältar och positiva förebilder, här hittade jag absolut en! www.jonashelgesson.se/om-mig/
Ha det bra alla därute!
Ha det bra alla därute!
torsdag 11 februari 2010
Fröken hade biologilektion och berättade för barnen: "Om jag skulle ställa mig på huvudet så skulle jag snabbt bli alldeles röd i ansiktet för allt blod skulle rinna till huvudet."
Alla barnen nickar alvarligt, det är de helt med på.
"Men", säger fröken, "varför rinner inte allt blod ner i fötterna så de blir alldeles röda när jag står såhär helt vanligt?"
En liten tjej räcker upp handen och säger; "Fröken det är för att dina fötter inte är tomma!"
Alla barnen nickar alvarligt, det är de helt med på.
"Men", säger fröken, "varför rinner inte allt blod ner i fötterna så de blir alldeles röda när jag står såhär helt vanligt?"
En liten tjej räcker upp handen och säger; "Fröken det är för att dina fötter inte är tomma!"
onsdag 3 februari 2010
Skolinspektionens granskning av skolors arbete mot mobbning
Den här dagen handlar en stor del av skoldebatten om mobbning. 50 skolor är granskade av skolinpektionen bara en enda fick sitt arbete mot mobbning godkänt. Har läst en del bloggar angående artikeln i Svenska Dagbladet med blandade känslor. Skolornas arbete ska självklart vara under luppen för att se så de sköter sina åtaganden. Det kan också vara bra att skärpa lagstiftningen, men hur ska man i praktiken göra för att på allra bästa sätt komma till rätta med problemen?
Lärare som har god kontakt med sina elever och som ser och bryr sig är en oerhört viktig del i arbetet mot mobbning, det framkommer i artikeln. Det känns självklart. Hela klimatet på skolan är viktigt. Att man trivs i sin klass är oerhört viktigt. För mig som jobbar med Livskunskapsmaterial är det en hörnsten!
Men tillbaka igen till dagens skoldebatt, de blandade känslorna handlar inte om att arbetet mot mobbning inte skulle vara viktigt - absolut inte! De blandade känslorna handlar om en sorg i kroppen för alla härliga lärare jag känner och jobbar med, som igen och igen blir slagna i huvudet med artiklar om att de inte gör något bra jobb. Nufortiden är jag sällan i klasser och jobbar och kan alltså sälla mig till skaran som sitter på läktaren och har åsikter. Jag blir lite sorgsen av att allt som rapporteras från våra skolor är negativt. Det finns så många fantastiska pedagoger! De som dagarna i ända försöker göra sitt bästa, de är så många! Varför lyfts det aldrig fram i media? Det är inte någon bra grogrund för att göra storverk när man ständigt matas med att hela den svenska skolan är en katastrof, även om man inte tycker att det stämmer med arbetet på den egna skolan och de egna kollegorna.
Det är viktigt att ta tag i missförhållanden och visst, skrivna dokument är viktiga, men hur stöttar vi våra pedagoger så att de kan vara med och bygga goa grupper som ungarna trivs i? Hur stöttar vi dem så de orkar och vågar bry sig? Hur skapar vi arbetsförhållanden som underlättar för både barn och vuxna att göra rätt, att göra gott?
Vi behöver ge pedagogerna arbetsförhållanden som underlättar att kunna skapa och behålla goda relationer med sina elever. Uppvärdera pedagogernas status. Visst vi har alla gått i skolan och har historier om knepiga lärare som vi träffat under vår utbildningstid, det är sant! Sant är också att lärarkåren får stå till svars för oerhört mycket. Jag har sett oerhört många fula hus i mina dagar också, men ställer sällan arkitektkåren till svars för det...
Se till att våra pedagoger får jobba i bra lokaler och grupprum, inte ha för stora klasser. Hitta forum där pedagoger kan dela med sig till varandra av sina bästa knep för att skapa motivation, trivsel och arbetsro. Nä nu slutar jag här innan det här blir alldeles för långt... Hejja alla bra pedagoger!
Lärare som har god kontakt med sina elever och som ser och bryr sig är en oerhört viktig del i arbetet mot mobbning, det framkommer i artikeln. Det känns självklart. Hela klimatet på skolan är viktigt. Att man trivs i sin klass är oerhört viktigt. För mig som jobbar med Livskunskapsmaterial är det en hörnsten!
Men tillbaka igen till dagens skoldebatt, de blandade känslorna handlar inte om att arbetet mot mobbning inte skulle vara viktigt - absolut inte! De blandade känslorna handlar om en sorg i kroppen för alla härliga lärare jag känner och jobbar med, som igen och igen blir slagna i huvudet med artiklar om att de inte gör något bra jobb. Nufortiden är jag sällan i klasser och jobbar och kan alltså sälla mig till skaran som sitter på läktaren och har åsikter. Jag blir lite sorgsen av att allt som rapporteras från våra skolor är negativt. Det finns så många fantastiska pedagoger! De som dagarna i ända försöker göra sitt bästa, de är så många! Varför lyfts det aldrig fram i media? Det är inte någon bra grogrund för att göra storverk när man ständigt matas med att hela den svenska skolan är en katastrof, även om man inte tycker att det stämmer med arbetet på den egna skolan och de egna kollegorna.
Det är viktigt att ta tag i missförhållanden och visst, skrivna dokument är viktiga, men hur stöttar vi våra pedagoger så att de kan vara med och bygga goa grupper som ungarna trivs i? Hur stöttar vi dem så de orkar och vågar bry sig? Hur skapar vi arbetsförhållanden som underlättar för både barn och vuxna att göra rätt, att göra gott?
Vi behöver ge pedagogerna arbetsförhållanden som underlättar att kunna skapa och behålla goda relationer med sina elever. Uppvärdera pedagogernas status. Visst vi har alla gått i skolan och har historier om knepiga lärare som vi träffat under vår utbildningstid, det är sant! Sant är också att lärarkåren får stå till svars för oerhört mycket. Jag har sett oerhört många fula hus i mina dagar också, men ställer sällan arkitektkåren till svars för det...
Se till att våra pedagoger får jobba i bra lokaler och grupprum, inte ha för stora klasser. Hitta forum där pedagoger kan dela med sig till varandra av sina bästa knep för att skapa motivation, trivsel och arbetsro. Nä nu slutar jag här innan det här blir alldeles för långt... Hejja alla bra pedagoger!
onsdag 27 januari 2010
Vårt nervsystem har svårt att skilja på verkliga situationer och situationer som vi föreställer oss. Forskningen har kommit så långt att man med säkerhet kan säga att negativa tankar leder till rent kroppsligt lidande som ökad puls, torrhet i munnen, höjt blodtryck och "fjärilar i magen".
En fransk filosof lär ha sagt: "Mitt liv har varit fullt av katastrofer varav de flesta aldrig inträffat."
Det är en konst att fokusera på rätt mål och vara lösningsfokuserad när problemen väl dyker upp. Det finns många olika lösningar på ett problem, det är aldrig kört! Men man behöver träna på att se det...
En fransk filosof lär ha sagt: "Mitt liv har varit fullt av katastrofer varav de flesta aldrig inträffat."
Det är en konst att fokusera på rätt mål och vara lösningsfokuserad när problemen väl dyker upp. Det finns många olika lösningar på ett problem, det är aldrig kört! Men man behöver träna på att se det...
måndag 25 januari 2010
måndag 11 januari 2010
Boktips!
Nu var det länge sedan jag skrev något här på bloggen. En lång jul och nyårspaus, hoppas att ni också har haft en härlig ledighet! Idag åkte det mesta av julen ut hemma hos oss och det börjar bli dags för semlor och tulpaner!
Sitter och läser "Mindfulness i hjärnan" av Åsa Nilsonne, den är verkligen läsvärd ifall inte julklappsböckerna räcker till...
Sitter och läser "Mindfulness i hjärnan" av Åsa Nilsonne, den är verkligen läsvärd ifall inte julklappsböckerna räcker till...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)