Social belastning och ett öppet hjärta

Jag har arbetat på ganska många olika skolor genom åren. Förra året arbetade jag som skolkurator på 4 olika skolor. I år är jag på ytterligare en annan skola. Skolor är verkligen olika. Vilka huvudsakliga upptagninsområden skolorna har betyder förstås mycket för hur gruppsammansättningen blir.

Häromdagen funderade jag på en av de skolor jag jobbat på, där väldigt många av eleverna kommer från sociala situationer som är ganska komplicerade. Grupperna på skolan är definitivt inte lättjobbade. En sak som slog mig är att på den skolan var det väldigt enkelt att känna sig som en viktig vuxen, även om jag många gånger kände mig otillräcklig för att bekymren var så stora och så många. Den stora skillnaden jag kom på är att barnen där verkligen öppnar både famnen och hjärtat för dem som ger dem tid och uppmärksamhet, mer än på de andra skolorna jag jobbat på.

Det kanske kan förklara hur så många pedagoger ändå orkar jobba år efter år på skolorna i de socialt utsatta bostadsområden vi lärt oss känna igen namnen på.

En särskild torsdagskram till DEJ som jobbar med de socialt utsatta barnen i vårt land!
Bästa hälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan