Nobelfest

Vi har haft nobelmiddag på min skola. Jag är så tacksam för alla som arrangerade, det är inte så självklart att orka med så här i slutet av terminen och idag är det redan nästa stora arrangemang - lucia... Det har fixats och dukats och ramats in nobelpris och knåpats på formuleringar och lånats in balklänningar till de två drottningarna (två eftersom skolan är för stor för att ha en enda nobelmiddag för alla och vi därför haft två :-) ) föräldrar har hjälpt till med servering och när halva skolan använt restaurangen för middagen har halva skolan haft korvgrillning utomhus. Det är fantastiska människor som jobbar på min skola!

Nu till själva middagen. Tre rättersmiddag med nobelprisutdelning och musikunderhållning. Finklädda elever som blir välkomnade av kungen och drottningen. De små har blivit hämtade av de äldre och eskorterade till sina platser. De är lite tagna av stunden och högtidligheten. Nior sitter tillsammans med fyror vid honörsbordet. Åttor sitter tillsammans med treor, sjuor med ettor o.s.v. Varannan stor, varannan liten. Det är riktigt härligt att se. Och härligt att höra. Vid ett av tillfällena är jag med och serverar. Står och väntar när alla hittat platser och det är dags att äta förrätt. Vid bordet intill mig sitter en kille från sjuan intill en kille från klass ett. De är annorlunda idag, högtidliga. Sjuan brukar jag hitta i en hög med andra sjuor och iPads och lektionsböcker, om ingen hunnit påpeka något brukar mössan vara långt neddragen över pannan och allt utstrålar sådär charmig, bufflig tonåring. Ettan brukar jag oftast se med svetten lackande, motvilligt inringd efter rasten. När jag ser dem idag är ryggarna raka, ettan kämpar på för att äta fint med kniv och gaffel. Det går strålande. Sjuan, med kavaj och fluga vänder sig mot ettan och frågar: "Smakar det bra?" "Ettan nickar, det är väldigt gott."

Klasserna får gemensamma inramade fredspris för gott samarbete, eller musikpris, eller teknikpris...

Såhär efteråt känner jag mig så glad och tacksam för alla som planerade och fixade. Det var så lyckat! Jag tänker att en sådan här middag bygger ett gott klimat och är ett härligt sätt att jobba främjande för likabehandling även om det kanske inte är det första man tänker på när man organiserar det hela. Det skapar Vi-känsla. Jag känner mig också tacksam för att alla barn får en upplevelse av att äta en fin middag tillsammans i lugn och ro, en bristvara för många. Sitta en bra stund, faktiskt en dryg timme och prata vid borden. I flera av klasserna, kanske alla, vet jag att man gått igenom hur det går till. Hur konverserar man vid en middag där man inte känner alla väl? Vad kan en fjortonåring prata om som är intressant för en åttaåring? Vad har de för intressen? Vad kan man fråga en som går i nian om?

Varm i hjärtat!
Fredagskram från ÅsaMia på EQverkstan

 

Tyst kunskap

Även om man själv gått många år i skolan är det inte så enkelt att ställa sig framför en klass och hålla lektion. De pedagoger som jobbat ett antal år har så mycket av tyst kunskap att jag tänker att det inte ens är enkelt för dem att förklara vad det är de gör för att bygga en fungerande grupp och skapa arbetsro. Det är så många olika saker de gör som är anpassade efter gruppen de har framför sig. Ibland tänker jag att jag skulle vilja skriva en checklista med samlade tips i olika kategorier för nya pedagoger. Vem vet det kanske blir av en vacker dag.

Tipslistan skulle till exempel kunna innehålla ett samtal med en pedagog som jag hade den här veckan. Hennes klass hade en rörig morgon, det blev inte riktigt någon ro i gruppen. Då började hon helt enkelt om. Hon sa till klassen att "Ni brukar vara så bra på att samla er och få arbetsro när vi pratat en stund, idag blev det inte riktigt så. Nu börjar vi om." Så fick klassen gå ut från klassrummet, ställa sig på led, ta i hand och säga god morgon som de brukade göra med en påminnelse om att samla ihop sig för att kunna börja jobba. Praktiskt, enkelt och effektivt. Ett av hundratals små pedagogiska trix som alla pedagoger i vårt avlånga land ibland använder sig av...

Torsdagskram från ÅsaMia på EQverkstan

Temaredovisning Staden

Är stolt över alla duktiga elever och pedagoger på min skola. Vill gärna visa upp några inspirationsbilder från temaredovisningen då eleverna visar upp vad de jobbat med för föräldrar, syskon och anhöriga :-)

I en stad och i en klass behöver så många som möjligt samarbeta så bra som möjligt för att det ska fungera bra. Här funderar 6:e klassarna i grupper över vad de tycker är viktigast för att en klass ska bli så bra som möjligt.

En trea har funderat över vilka viktiga funktioner och byggnader som behöver finnas i en stad, och byggt dem. De har tänkt mycket på skalor och proportioner.

Fyrorna har byggt vår stad i Minecroft och förevisar hur de tänkt.

Så mycket härliga utställningar, proffsigt av elevguiderna och massor av engagemang! Mycket stress för att få allt på plats, men så bra det blev! Högstadiet har bland annat gjort scenarier över vad som kan bli effekter i staden av olika naturkatastrofer, de hade också en secondhandloppis med insamling för att motverka Ebola. Åttorna jobbade med kultur och har bland annat gjort egna dansvideos i grupper som rullade på filmduken i vår aula. Ni förstår att jag är superstolt över min skola!

Bästa torsdagshälsningar från ÅsaMia på EQverkstan och skolkurator på Broholmskolan

Samverkansuppdrag mellan skola och socialtjänst?
Läste en intressant rapport från en studie som Stiftelsen Allmänna Barnhuset finansierat om hur det gått, på lite längre sikt, för barn som fått kontaktfamilj eller kontaktperson som insats. Författarna till rapporten är Lars Brännström, docent i sociologi och Bo Vinnerljung som är professor i socialt arbete.
 Rapportens författare har tittat på insatsens effekter på deltagarnas långsiktiga utvecklingsvägar, här definierat som olika kombinationer av psykisk ohälsa, socialbidragstagande, missbruk, placering i dygnsvård, skolprestationer och kriminalitet.

De har inte kunnat påvisa några positiva resultat av insatsen på längre sikt trots att insatsen är populär både bland brukare och socialarbetare.

I "Slutsatser och diskussion" skriver författarna:
"Om en KP/KF-insats gör livet lättare för mamman (t.ex. genom avlastning på helgerna), om barnet har det bra i kontaktfamiljen och om alla parter är nöjda (se Andersson & Bangura Arvidsson, 2001) – räcker inte det? Jo, vi menar det. Men då ska insatsen syfta till att göra livet lättare för föräldrar och barn på kort sikt. Detta bör vara klart uttalat för alla parter och en sådan generell målinriktning bör självfallet ha ansvariga politikers acceptans. Då kan vi städa undan de storvulna förebyggande långsiktiga målen. Om vi har klara kortsiktiga mål, exempelvis att minska föräldrars stress och förbättra deras och barnens välbefinnande, är det ganska lätt att undersöka om insatsen verkar ha gjort en skillnad. Vi kan använda standardiserade testinstrument för att mäta upplevelser av stress, välbefinnande, psykisk hälsa etc. hos föräldrar och äldre barn före insatsen och exempelvis ett år senare.
Har det blivit bättre? Det blir då också naturligt att fråga föräldrar och äldre barn om de anser sig ha haft någon nytta av insatsen. Våra analyser har tydligt visat att mammor till barn som får insatsen är en mycket utsatt grupp. Den stora majoriteten är ensamföräldrar och de flesta pappor till barnen som fått insatsen har indikationer på missbruk och/eller kriminalitet (Vinnerljung m.fl., 2011).
Det är också möjligt att använda insatsen mer målinriktat än idag. Framgångsrika interventioner minskar inflytandet från i forskning identifierade riskfaktorer och riskprocesser (Ferrer-Wreder m.fl., 2004). Vi vet att dåliga skolprestationer verkar vara en avgörande riskmarkör för socialt utsatta barns utveckling (Vinnerljung m.fl., 2010). Varför inte använda insatsen för att hjälpa barn med deras skolarbete, att ge kontaktfamiljen/personen i uppdrag att fungera som tutors
(hjälplärare, privatlärare, handledare, stödperson för skolarbete)? Det är då möjligt att ge dem adekvat träning för sitt uppdrag (Forsman & Vinnerljung, 2012).

Speciellt slutet är riktigt intressant... Kanske ett uppslag för ett spännande samarbetsprojekt mellan skola och socialtjänst?

Länk till rapporten



 

Följa utskicken eller mixa och blanda?

EQverkstan har material så man kan prenumerera i många år. Vi producerar nytt hela tiden och för 3-6materialet är vi just nu inne på säsong nummer 18 och vi fortsätter producera J

Terminernas material blandar övningar och lekar för individuell utveckling och grupputveckling med fokus på grupputveckling. Vi vill inte att någon av EQverkstans övningar eller lekar ska hamna utanför ramen för det som är skolans mål i aktuella läroplaner. Därför är EQverkstans eget mål med våra utskick att man som pedagog ska känna sig trygg med att man får en utvald blandad mix av övningar för att arbeta med värdegrund och hälsa om man väljer att följa de val vi gjort av övningar och lekar varje termin, så man får med lite från många delar.

Sedan är det upp till den enskilda pedagogen att känna av vad som passar gruppen man har framför sig och vad man behöver jobba extra med. Det kan handla om något som den aktuella gruppen behöver träna eller något som skolan valt som fokusområde utifrån utvärderingen av sin Likabehandlingsplan. Då väljer man de bitar som passar in. Det kan såklart också handla om att övningar och lekar som vi ansett vara av nytta och värde inte är lämpliga i den aktuella gruppen man har framför sig. Det är, som alltid i social och pedagogisk verksamhet, fingertoppskänsla som gäller.

Man ska alltså kunna välja de bitar man har behov av, eller få en blandad mix av tips på övningar genom att följa våra förslag. Allt utifrån de behov man har och gruppen man har framför sig. Men också utifrån vem man själv är som person och gruppledare. En övning som du själv gillar och tror på blir alltid bäst! Vi vill vara en pusselbit i smörgåsbordet av verktyg som skolan behöver för att jobba med hälsa, värdegrund och likabehandling. Det behövs många olika verktyg i det viktiga arbete! Ju längre man varit prenumerant, desto fler övningar får man i sin egen ”verktygslåda”.

Börjar bli injobbad :-)

Jag började på ny skola vid terminsstarten. Det är väldigt roligt att starta med något nytt. Jag jobbade lite på både mina gamla skolor och min nya skola några veckor. Men från och med den här veckan har jag lämnat mina gamla skolor i händerna på Yvonne, som verkar både varm och klok. Önskar henne Varmt Lycka Till!

Nu börjar jag känna att den nya skolan är MIN skola, och att kollegorna är VI och att eleverna är VÅRA. Så viktigt det är :-)

Igår hade jag en fantastisk dag på jobbet. Tillsammans med Goa klassläraren Helena jobbade vi med en EQverkstanövning som vi på EQverkstan kallar "Kungastolen". I den här treans tappning fick den heta "Solstolen" eftersom Helena draperade stolen i ett soligt härligt tyg, som de använt till den som var sol när de spelat musikal tidigare.

Klassen var fantastiska på att komma på positiva, bra saker att säga till kompisen på stolen. Som till exempel att "Du har alltid ett leende på läpparna och då blir jag alltid glad när jag är med dig" och "Du hittar alltid på så bra lekar och är noga med att ingen blir utanför". Efter övningen var det flera av eleverna som uttryckte att det kändes "...pirrigt inuti och man blev glad och varm som solen när man fick höra alla bra saker".

På eftermiddagen var jag med på lägerskola för högstadiet. Alla på skolan åker på lägerskola, men inte alla samtidigt och de yngsta sover inte över. Onsdagen får högstadiet vara för sig själva. Det var en solig och varm dag och alla installerade sig inför övernattning i de här coola tälten

När man installerat sig och ätit mellanmål fick alla välja aktiviteter som: fotboll, mandala, tälja med kniv, gå på lina, svampplockning, foto, bad och akvarellmålning.

Helt underbart med badväder i september! Här kommer en bild som jag tycker är helt ljuvlig. Skolans härliga bildlärare Anna har plockat ner ett par korgar med akvarellmaterial till stranden och en hel rad med akvarellmålare hämtar inspiration från strand, sol och badande kompisar.

Sedan fick jag åka hem och sova i min säng :-) Jag hade allt lite svårt att slita mig, men idag är det EQverkstanjobb framför datorn som gäller. Känner mig glad, tacksam och ödmjuk för alla pedagoger på min skola som jobbar stenhårt för att de här dagarna ska bli av och ska bli så bra! (Roligt att få säga och känna att det är MIN skola, man blir som sagt lite vilsen när man byter...) Alla pedagoger jag pratat med säger likadant. Det är mycket jobb, men det ger så mycket tillbaka. Det är värt det!

Torsdagskram från ÅsaMia på EQverkstan

Åh, så skönt! Nu fungerar hemsidan och e-posten som de ska igen!
När det inte fungerar märker man verkligen hur beroende vi är av tekniken.
www.eqverkstan.se
info @ eqverkstan.se
mia @ eqverkstan.se
sture @ eqverkstan.se

EQverkstans hemsida ligger för närvarande nere pga tekniskt fel. Vår webbyrå jobbar för att lösa problemet så snart som möjligt. På grund av detta går det inte heller att nå oss via våra vanliga e-postadresser. 

Det finns en adress som fungerar om ni vill nå oss via e-post: eqverkstan@gmail.com

Telefonerna fungerar som vanligt! 0731-821143, 0731-821965
Hälsningar från EQverkstans kontor

Likabehandlingsplanen

Idag har jag jobbat med att presentera likabehandlingsplanen, för att samla in synpunkter från eleverna. Ett roligt, viktigt och spännande arbete, så att planen inte bara blir för att man måste ha en, utan ett levande dokument. Egentligen är det ett fantastiskt dokument där skolan får presentera sin plan för hur man tänker jobba för att ingen på skolan eller på fritids ska bli illa behandlad, att alla ska kunna trivas och känna sig trygga.

Varmt Lycka till därute alla skolor som jobbar varje dag för att barn och vuxna ska trivas och känna sig trygga!!! Jag tänker att EQverkstans material har alla förutsättningar att kunna vara en jättebra pusselbit i det förebyggande och främjande arbetet med likabehandling. Förebyggande och främjande är förresten riktigt krångliga ord. Förebygga = att göra något innan så något annat (dåligt) inte ska hända. Till exempel att borsta tänderna så man inte ska få hål. Främjande = Att tro eller veta vad som är bra för att det ska bli som man vill, och göra mer av de sakerna. Om man vill att en grupp ska trivas tillsammans, letar man efter saker som gör att en grupp brukar trivas bättre. Till exempel att kompisarna i klassen lär känna varandra bättre eller tränar på att samarbeta. Så gör man mer av det! När året har gått gäller det att hitta bra former för att utvärdera om det blivit som man trott och hoppats.

Kram från ÅsaMia på EQverkstan

Idag har varit en spännande dag, första dagen på min nya skola!

Jag jobbar fortfarande kvar en dag i veckan på min gamla skola, tre veckor till, så jag har inte släppt den. Det är sorgligt att tänka på alla goa kollegor och elever som jag inte kommer att fortsätta jobba med, jag har trivts såååå bra! MEN, det är roligt att träffa alla nya goa kollegor och ska bli spännande att komma igång. Så från och med nästa vecka finns jag som skolkurator på Broholmskolan tisdagar och onsdagar.

Ha en skön torsdagkväll! Kram från ÅsaMia på EQverkstan

Samla på goda exempel och berätta om dem för barnen
Nya intressanta forskningsresultat från Kanada visar att goda exempel verkar vara viktigare för att uppmuntra till goda moraliska handlingar, så som ärlighet, än att försöka lära barn genom att peka på negativa konsekvenser.

Kanske det gäller det mesta av det vi vill lära våra barn, socialt och etiskt.

I undersökningen lockades 268 barn i åldrarna 3-7 år att tjuvkika under ett experiment medan undersökningsledaren lämnade rummet. När hon kom tillbaka läste hon en saga för barnet, sedan frågade hon om barnet tjuvkikade. När barnet fått höra en saga som hyllade huvudpersonens ärlighet var det sannolikare att han eller hon berättade att de tjuvkikat än om de fått höra en "neutral" saga eller en saga av typ "Peter och vargen" som betonade de negativa konsekvenserna av att ljuga.

sagor kan motivera till ärliga barn

Bästa hälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Ditt arbete i din grupp gör skillnad för psykisk och fysisk hälsa!

När larmrapporterna om att psykisk ohälsa ökar strömmar emot oss är vi så glada att känna att vi på EQverkstan får vara en del i att jobba hälsofrämjande. Det går att göra skillnad!

En ny metaanalys som genoförts bland annat av norska forskare visar att insatser för psykisk hälsa som genomförs på arbetsplatsen, för alla, kan vara verksamt inte bara för dem som lider av psykisk ohälsa utan även förebyggande. De metoder man tittade på var bland annat baserade på KBT, hjälpte människor att bättre förstå sina tankar, känslor och sitt beteende i stressade situationer, en metod handlade om att öka fysisk aktivitet och en om att bli delaktig i teamet. Viktiga delar i EQverkstans material!

Tänk att få vara med och arbeta med det här redan i skolan! Att få träna barn och unga i att förstå, både sig själva och socialt samspel. Att få jobba för skolans uppdrag med fysisk aktivitet, utöver idrottslektionerna. Att få jobba för att skapa goa grupper. Viktigt för fysisk och psykisk hälsa!

Tusen tack alla pedagoger som är med och jobbar. Ditt arbete i din grupp gör skillnad! Vi på EQverkstan är så glada att få vara ett verktyg och en pusselbit i det viktiga arbetet.

http://www.biomedcentral.com/presscenter/pressreleases/20140508

Nyfiken på CPS?
Hittade en artikel från SvD som i och för sig är från förra året, men den ger en god introduktion till tankarna bakom CPS. Metoden är absolut värd att ha som ett verktyg i sin verktygslåda när man jobbar med barn och unga i skolan. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/arkiv/arga-barn-gor-sa-gott-de-kan_8037366.svd

"På samma sätt som vissa barn kan vara försenade i läsutvecklingen, har andra inte utvecklat den tankeförmåga som krävs för att hantera de krav på flexibilitet som ställs på dem i vissa vardagssituationer. När kraven blir för höga kan de inte tänka klart och hitta konstruktiva lösningar på problem. Inte heller klarar de av att hantera den frustration som situationen framkallar, säger Ross Greene."

Fredagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan
Kom ihåg att stanna upp, ta tre djupa andetag och se dig omkring mitt i våren!

Dataslöjd som nytt ämne i skolan? 
Kristina Höök, Professor i Interaktionsdesign

Om lyckohets
Jag har förmånen att, i jobbet, få träffa en mycket duktig och erfaren handledare och psykoterapeut. Igår hade vi handledning och en sak från våra samtal fastnade hos mig.

Med vårt samhälle skapar vi en generation av sköra unga vuxna som inte är robusta och har svårt att klara motgångarna i livet. Genom att lura unga att allt är möjligt, oavsett vilka förutsättningar man har, på olika sätt berätta för våra barn att allt ska vara lustfyllt, fokusera alltför mycket på yta (om man inte är nöjd med sin yta går den ju alltid att träna till perfektion - eller att operera) och lägga all energi på att man till varje pris ska vara lycklig, skapar vi en bild av vad det är att vara människa som inte fungerar att leva upp till. Vi föräldrar skapar en otroligt stor press på barnen genom att till exempel säga: "Det enda jag vill är att du ska vara lycklig!"

Min handledare lutade sig tillbaka i stolen och sa, med händerna bakom nacken: "Varför måste man vara så förbaskat lycklig, det går väl att leva ett bra liv ändå!"

Det är inte en motsats till att man ska fokusera på, och vara tacksam för, det som är gott i livet. Verkligen inte! Men vår lyckohets tål att fundera över. Min handledare möter unga vuxna i klinisk verksamhet som tror att det är något allvarligt fel på dem när de mår dåligt. Som vill ha genvägar bort från alla motgångar och svårigheter.  De söker ett liv där de tror att man måste vara känd, eller bäst för att duga, måste hålla alla dörrar och möjligheter öppna ifall något bättre finns runt hörnet, drömprinsen, drömjobbet, alla pengarna, högvinsten...

Jag tror lyckohetsen kan leda till att man missar detaljerna, inte ser det sköna i ett vanligt liv med toppar och dalar. Ett vanligt liv där du är viktig och värdefull bara för att du är du, även om du inte alltid är så förbaskat lycklig!

En riktigt skön fredag och en god helg till alla fina prenumeranter och vänner! Önskar ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Suuupersöta påskharar! Gott och gulligt för påskbordet... (pinterest)

Lära-känna-promenad

Vi är ganska många nya skolkuratorer i min kommun. Därför har vi fått en "lära-känna-dag" av vår chef, härligt! Den kommer att gå av stapeln på måndag, när skolorna har påsklov. Jag har tagit på mig att fundera lite på olika övningar som kan vara bra för dagens syfte. En variant som jag knåpat ihop är en promenadövning med samtal utifrån olika tema-lappar. Den var roligt att knåpa ihop och jag fick inspiration för att göra en liknande variant för elever så det har jag fixat med en stund idag när det är min "jobba-EQverkstan-onsdag". Varannan onsdag är en sådan dag... Tänk vilken förmån att få ha två jobb som berikar varandra!

Bästa onsdagshälsningar från ÅsaMia på EQverkstan
Kom ihåg - Det är aldrig kört!

Tips för påskpyssel! Visst är den ljuvlig den här nyfikna lilla kaninen. :-) Garnboll, lerkruka, bomull eller en mindre garnboll för svansen och lite filttyg. (pinterest)

Skolkuratorvardag
Träffade en underbar liten kille som så gärna ville prata med en skolkurator. Han var så angelägen att jag funderade vad han kunde ha på hjärtat och tog med honom till mitt kontor så han fick prata av sig lite. Det var mycket han funderade över men inget som gjorde att en skolkurator kunde känna sig orolig på något sätt. Jag gav honom lite tips på hur man kan tänka i ett par olika situationer och sedan skuttade han ner till sin klass igen. Innan han gick tittade han på mig med stora vackra ögon och undrade om han inte kunde få komma och prata igen. TÄNK om det skulle kunna finnas tid i almanackan för fler sådana samtal... det vore njutbart! :-)

Han har dykt på mig ett par gånger till och jag kollar av läget när vi springer på varandra, det gillar han men han skulle gärna, gärna vilja komma till mitt kontor och prata. Han är mycket pratglad. När vi sprang på varandra häromdan och han undrade om han inte kunde få komma och prata mer viskade jag till honom: "Jag tycker att du ska prata med din mamma." Då backade han lite och tittade på mig med rynkade ögonbryn och mycket, mycket bus och glitter i ögonen. "Heller äter jag chilli!" utbrast han. Ibland händer det att min Tubbenfigur plötsligt tar form och blir ett verkligt barn mitt framför ögonen på mig. Det här var ett sånt tillfälle. Jag är övertygad om att just den repliken kommer att få nytt liv vid något tillfälle...

Stor onsdagskram från ÅsaMia på EQverkstan

(pinterest)

Dags att fundera över påskpyssel :-) Tips på jättegulligt påskris med hjälp av Jellybeans, ris och en limpistol...

Mitt jobb är motsatsen till skolinspektionen

Under de senaste månaderna har alla skolor i min kommun varit föremål för inspektion från Skolinspektionen. Det har varit stressiga månader, framför allt för våra skolledare. Såklart det är jättebra med kvalitetskontroll och vi på skolorna får kritik på olika punkter och en chans att se vad det är vi behöver jobba mer/bättre/hårdare med.

Uppgiften för dem som jobbar på skolinspektionen är att leta upp det som är bristfälligt, fel och inte fungerar...

Mitt jobb är att hitta det som är bra, positivt och stärka det som fungerar, både som skolkurator och i mitt jobb på EQverkstan. Håller Antonovsky hårt i handen och tänker att idag är jag bara så tacksam över mitt jobb! Just saying...

Glad fredag på er därute!!! Kram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Vår och gatkritor hör verkligen ihop tycker jag! Hittade ett gulligt tips för att fixa härliga bilder att tapetsera och förgylla väggarna med i våra korridorer och klassrum :-)

Bild från Pinterest

Tips för skolans förebyggande arbete!

Sexorna ordnar en lek/rastaktivitet på en 20-minutersrast. De planerar och genomför i par, ett par per vecka, och utvärderar aktiviteten efteråt.

Ämnesövergripande, tränar ledarskap och flera viktiga förmågor för dem som håller i aktiviteten. En pusselbit i skolans förebyggande arbete, för att lära känna varandra över klass- och stadiegränser och för trivsel och roliga, meningsfulla raster för deltagarna.

Det här är ett härligt projekt! Hejja!!!
En annan sorts barbie

Älskar den här bilden som jag hittade på Popcornmannen Poppes Facebooksida. Ljuvlig!!!

Viktiga tankar om ADHD-diagnoser. Jag känner inte igen att mina skolor skulle vänta på en diagnos innan en elev får hjälp och stöd i skolan. Det känns bra, men för övrigt finns det mycket att fundera vidare på. Verksamhetschef slår larm efter ADHD-explosion

Våren är på gång!

Bra inlägg om vikten av förebilder av författaren till Eva och Adam, Johan Unenge. Från Sydsvenskan:
http://www.sydsvenskan.se/asikter/pappor-fatta-mod-och-ta-samtalet-med-era-soner-om-vikten-av-lasning/

"Jag vet att det är jobbigt. Kanske har du inte tänkt att det skulle vara nödvändigt, nu med all ny teknik och allting. Världen är ju så mycket mer tillgänglig nu. Annat var det när vi växte upp. Och kanske tänker du att just din kille ska fatta det här av sig själv. Men det verkar inte som om det går av sig själv. Och inte verkar det som om skolan riktigt förmår berätta det där på ett sätt att det går in. Tjejerna har inte alls det här problemet. De verkar fatta. Det tydligaste beviset på det är den totala kvinnodominansen på så gott som samtliga högskoleutbildningar.

Kopplingen mellan läsvana och bra betyg är det ingen, alltså ingen, som ifrågasätter. Ändå står vi där och hejar på killarna när de spelar fotboll, kommer med förslag på laguppställning, introducerar våra killar i vårt fotbollslags hela rika universum. Vi kör dem till träningen och säljer alla deras salamikorvar som klubben kräver. Allt detta gör vi. För våra killars skull. Vi kan till och med sträcka oss till att pedagogiskt förklara sambandet mellan karaktär och resultat. Att träna fast det regnar. Att acceptera att sitta på bänken. Inte kul men danande. ”Allt kan inte vara kul”, får de höra om de tar för mycket för givet.

Men när det kommer till det där med böcker backar vi. Som om vi inte fattar kopplingen. Som att kopplingen mellan träning och resultat var helt bortglömd.

Det är dags för det där samtalet. Om framtiden, om att det kanske är en läsvana som skulle få sonen att prestera ett snäpp bättre i skolan. En vana att varje kväll bli underhållen av skrivna berättelser istället för GTA, Fifa eller WOW. För du behöver inte komma dragande med ”Röda rummet” eller Hemingway. ”Berts dagbok” funkar bra. Det är läsandet i sig som fungerar som värsta träningspasset för din killes hjärna. Men du måste ta mod, knacka på, slå dig ner på sängkanten och prata med den där ryggen som sitter vänd mot dig. Den där killen som nyss var en liten kille du läste godnattsagor för. Nu en människa som är på väg att bli vuxen utan den där läsförståelsen han så väl kommer behöva. De där snabba reaktionerna, de robotliknande rörelserna när han navigerar sitt rymdskepp i universum på en flimrande skärm är inte det som för honom närmare universitetet.
Du får ju räkna med att bli ifrågasatt. Kanske till och med få det tillbakakastat i ansiktet. ”Men vadå, farsan. Du läser ju aldrig böcker?”

Men det finns hjälp att få. På Norra Fäladen startar en bokcirkel. Bara för pappor. Såklart kan man ha en väldig nytta av det som pappa till en tjej också. Och inte minst få tips av andra pappor på hur man ska våga ta det där känsliga samtalet.

Men det måste göras. Det vet vi ju innerst inne. Tusen pappor i Skåne har just fått erbjudandet. Hittills har två hoppat på.

Johan Unenge

Jag har hittat en serie filmer på UR som jag tycker är rätt roliga. Det är sex avsnitt, serien heter ”Hotell Kom som du är.” Bifogar länkar till filmerna, de är knappt 10 minuter långa. Jag har inte sett alla men de jag kollat på känns bra. Det står att de är för lågstadiet men jag tänker att man kanske kan få ut minst lika mycket av dem när man är lite äldre och kan dra mer paralleller till verkligheten.

Om serien
En slå-i-dörrar-fars på temat tolerans! Hotell "Kom som du är" har som affärsidé att välkomna människor. Problemet är bara att ägarinnan, fru Nott, inte vill ta emot gäster som avviker från hennes norm. Och det gör nästan alla. På grund av detta står hotellet nu inför konkurs och rivning. Hotellets möjliga räddning är praktikanten Hygglo som välkomnar gästerna bakom ägarinnans rygg. Syftet med serien är att skapa en diskussion om fördomar och intolerans. Vad uppfattar vi som olikt? Och hur olika tillåter vi andra människor att vara oss själva?

Hotell Kom som du är: Ett förord till dig som pedagog
http://www.ur.se/Produkter/173000-Hotell-Kom-som-du-ar-Ett-forord-till-dig-som-pedagog

Hotell Kom som du är: Han är ok, för honom känner jag!
http://www.ur.se/Produkter/171844-Hotell-Kom-som-du-ar-Han-ar-ok-for-honom-kanner-jag
Hotell Kom som du är: Det är ju inte normalt!
http://www.ur.se/Produkter/171843-Hotell-Kom-som-du-ar-Det-ar-ju-inte-normalt
Hotell Kom som du är: Kan de inte vara som oss andra?
http://www.ur.se/Produkter/171842-Hotell-Kom-som-du-ar-Kan-de-inte-vara-som-oss-andra
Hotell Kom som du är: Jag som är så tolerant!
http://www.ur.se/Produkter/171841-Hotell-Kom-som-du-ar-Jag-som-ar-sa-tolerant
Hotell Kom som du är: Jag har inget emot dem, men...
http://www.ur.se/Produkter/171840-Hotell-Kom-som-du-ar-Jag-har-inget-emot-dem-men
Hotell Kom som du är: Det vet man ju hur morötter är!
http://www.ur.se/Produkter/171839-Hotell-Kom-som-du-ar-Det-vet-man-ju-hur-morotter-ar

Vårens nyheter! EQverkstan i samarbete med Argument förlag!

Karibo är ett material för barnverksamheten, exempelvis kyrkans miniorträffar. Detta är sjätte och sista delen, med 20 träffar för en ny vårtermin. Träffar med påsktema är inkluderade. Materialet ger förslag till 20 träffar. Det skulle bli fyra delar men materialet blev så uppskattat att det blev två häften till! Karibo del 6 Roligt, roligt!!!

Om Barnperspektiv och vuxenperspektiv

Första dagen på en hel vecka som jag jobbat på EQverkstan. Härligt att få sätta sig vid datorn! :-)
Efter veckan som gått har mina tankar den här förmiddagen snurrat omkring att vi behöver vara mer rädda om varandra och att allt skulle bli så mycket bättre om vi tänkte och pratade gott om varandra. Så här har jag tänkt:

Jag tror att vi kan lära oss en hel om HUR vi kan vara rädda om varandra och hjälpa varandra att skapa världens bästa skola genom att tänka utifrån perspektivet barn/vuxna. Det är nämligen inte så stor skillnad på barn och vuxna som vi ibland tror... Barn och vuxna vill bli omtyckta. Barn och vuxna mår bra av att bli sedda för de bra saker de gör. Barn och vuxna vill bli behandlade respektfullt. Barn och vuxna vill göra ett bra jobb. De flesta barn och vuxna har ganska bräcklig självkänsla.

När vi ska hjälpa och stötta ett barn tror jag att vi kan ha hjälp av att fundera utifrån hur vi själva skulle vilja bli bemötta. Framför allt är det viktigt att skapa en bra relation. Det är svårt att ta till sig kritik och korrigering av någon man inte respekterar och gillar. Försöka hitta samarbetslösningar, jobba tillsammans mot målet, förutsätta att eleven vill göra ett bra jobb, tänka på att om det går försöka ge beröm när andra hör men tillsägelser när andra inte hör, försöka göra allt respektfullt, inte prata över huvudet på eleven, visa att vi bryr oss etc. Listan kan göras hur lång som helst på saker som vi vuxna skulle tycka var viktigt om det var vi som var elever. Lätt i teorin men svårt när man är stressad eller är mitt i en besvärlig arbetssituation.

Men också tvärtom. Vi som jobbar för att ha barnperspektiv behöver på samma sätt tänka att vi bemöter vuxna, kollegor och andra yrkeskategorier på samma genomtänkta sätt som förhållningssättet vi tänker är så viktigt i mötet med barnen. Såklart man kan, och ska, ställa helt andra krav på professionella vuxna än på ett barn. Det är inte alls det jag är ute efter. bland tror jag bara att vi glömmer bort att ALLA människor vill vara omtyckta, och växer av att bli sedda. Inte heller vuxna kan göra ett bättre jobb om de känner sig anklagade, om de inte känner förtroende, om det inte finns någon relation. Ibland tror jag att vi glömmer bort att principerna för barn och vuxna är desamma.

Ja det var mina snurrande tankar den här förmiddagen... Funderar på att göra en övning om hur man säger till på ett snällt sätt, men den har faktiskt inte något att göra med mina tankar här ovan. Det skulle man kanske kunna tro, men den är faktiskt sprungen ur ett helt annat mycket mer konkret sammanhang.
Stor fredagskram till er alla goa barn och pedagoger där ute! // ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Jossan stirrar med stora ögon på meddelandet hon fått av Nilla. Det här är inte sant! Varför vill inte Nilla va idag? Och VARFÖR är Nilla så SUR??? ... fortsättningen är bara för prenumeranter ;-)

 

Idag har jag suttit och filat på ett utskick som handlar om tydlig kommunikation. Svårt men bra att träna på, både för stora och små! Det är så lätt att det vi säger tolkas till något helt annat av den som tar emot budskapet även om vi tycker att vi är tydliga. Kanske speciellt idag när mycket av det vi kommunicerar till varandra sker i former då vi inte har möjlighet att se ansiktsuttryck eller höra rösten på personen vi kommunicerar med.

 

 Många elever tolkar (pga. bl.a. dagsform och låg självkänsla) väldigt snabbt in negativa budskap i meddelandet från kompisen. Så var det för Jossan den här morgonen. Hon chattade med Nilla och skickade ett sömnigt snapchat innan hon skulle gå till skolan. Svaret från Nilla gjorde egentligen att hon både blev ovän med mamma vid frukosten och att hon ville stanna hemma från skolan. Men, vad menade Nilla egentligen?

 

Jag tror att det är superviktigt att hjälpa eleverna att reda lite i det här, för att undvika onödiga konflikter och missförstånd.

 

Man skulle kunna kalla temat i utskicket för: "Hur viktigt är det med glada gubbar?!"

 

Stor onsdagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan - Kom ihåg - Det är aldrig kört!

 

Vet ni vad skolkuratorer gör när de har fest?
Jag har ett rullande schema när jag jobbar som skolkurator 4 dagar varannan vecka och 3 dagar varannan vecka. Den här veckan är den när jag jobbar 4, alltså väldigt lite tid för EQverkstan. Så idag känns det lyxigt att få sitta i min lilla skrivarkoja på landet. Igår blev jag och mitt EHT-team intervjuade av skolinspektionen, det är inspektion på alla skolor i min kommun just nu. Mycket jobb och stress för rektorerna, hoppas att det leder till något bra och utvecklande...

Annars börjar jag komma in i arbetet. Det är härligt! Så många goa barn och så mycket härlig personal och massor av tankar om nya övningar :-) Ett tema som ofta kommer upp är "Tråkigt språk" i grupperna, något att fundera över hur man kan jobba med... Det kommer nog att dyka upp som ett tema för EQverkstans utskick framöver!

En annan sak jag tänkt på är att det finns så otroligt mycket goda exempel på hur man jobbar med att bygga goa, trygga grupper ute på våra skolor bara inom samma kommun, men inte något bra forum där man kan tipsa varandra om goda exempel. Och inte någon som har tid att fixa med något sådant forum heller för den delen... DET är också något att fundera vidare omkring.

Ikväll ska jag på skolkuratorfest :-) Vet ni vad skolkuratorer gör när de har fest?? Jo, de äter god cateringmat och spelar spel!

Önskar DIG en riktigt härlig helg!!! Stor fredagskram från ÅsaMia på EQverkstan

http://bloggmalplace.wordpress.com/2010/12/30/adhd-i-bilder/ Läsvärt om ADHD för alla som jobbar med barn och unga!

Nytt jobb - Nya idéer

Idag är det min första EQverkstan-dag efter starten på mitt nya skolkuratorjobb. Jag jobbar under 2014 70% på två skolor med start i tisdags. Första dagen hade vi en heldag med kommunens grundskolekuratorer och sedan har jag varit två dagar på den största av mina skolor, en F-6 skola. Igår startade alla elever. Det här kommer att bli intressant och roligt! Man är alltid väldigt trött av allt nytt som kommer av att börja ett nytt jobb, brukar inte orka så mycket mer än att jobba och sova de första två veckorna. Men jag känner redan att det kommer att ge mig massor av idéer till material, utifrån vad jag själv känner att jag kommer att behöva.

Just nu känns det som att jag hälsat på och presenterat mig för en miljard elever, pedagoger och annan skol- och elevhälsopersonal. Skönt att jag jobbat i organisationen tidigare så inte alla är nya. Längtar till dess jag har lärt mig massor av namn!

En av mina första organisatoriska uppgifter kommer att bli att dra igång ett förebyggande arbete, de kallar det kamratstödjare eller kompisstödjare. Jag har varit med om både bra och mindre bra arbete med kompisstödjare, det här ska såklart bli ett bra ;-), och handla om gemenskapsfrämjande arbete. Funderar om man kan börja med veckans samarbetsövning/lek som de lite äldre valda kompisstödjarna presenterar och genomför i sina klasser. Vad tror ni om det? Fast första steget är ju att bestämma vilka som ska ingå i gruppen. Att välja elever på ett genomtänkt sätt, redan där kan mycket annars gå snett...

Trevlig helg alla!!! Jag är så glad att just DU tittade in här på bloggen! Bästa fredagshälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Om reklam
Pratade med en jättetrevlig pedagog i telefonen idag. Hon hade jobbat med EQverkstans material på sin gamla skolan och nu bytt till ny skola och ville presentera materialet för sina nya kollegor.

Reklam är svårt, eftersom vi inte har stor budget för reklam så använder vi oss mest av att skicka e-postreklam. Jag vet hur många reklamutskick jag själv klickar bort i min inkorg så det är inte alltid en perfekt kanal att nå ut på. Det har tagit lite tid men nu märks det att folk börjar känna till EQverkstan. Det är inte alls ovanligt längre att pedagoger hör av sig för att de hört om materialet av andra pedagoger, eller som i det här fallet själva använt övningarna på en annan skola. DET är den bästa formen av reklam!!! Att pedagoger gillar materialet och vill att andra ska få del av övningarna. Jag blir superglad av det!

SUPERTACK alla ni som berättar för andra att vi finns!!! Roligt att ni gillar materialet!!!
Fredagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan