En ny studie från Karolinska Institutet visar att vi reagerar automatiskt mot någon som inte delar med sig. Forskarna lät 35 försökspersoner spela ett spel som kallas ”Ultimatumspelet”. I spelet föreslår en av deltagarna hur en bestämd summa pengar ska fördelas mellan dem båda. Personen som får förslaget kan tacka ja till förslaget och då genomförs delningen. Personen kan också tacka nej till förslaget, då får ingen av de två deltagarna några pengar.
”Om summan som ska fördelas är 100 kronor och förslaget blir 50 kronor vardera så tackar alla ja till detta, eftersom det upplevs som rättvist. Men om förslaget är att du får 20 kronor och jag tar 80 kronor så upplevs det som orättvist. I ungefär hälften av fallen slutar det med att den som får det ojämnt fördelade förslaget tackar nej till hela uppgörelsen även fast det kostar dem 20 kronor. På det sättet straffar de personen som gav det orättvisa förslaget trots att de själva förlorar på det,”säger Katarina Gospic, läkare.
Genom att mäta försökspersonernas hjärnaktivitet med MR-kameran under spelets gång kunde forskarna se att det område i hjärnan som styr dessa ekonomiska beslut finns i amygdala. Tidigare har man trott att all förmåga att analysera och fatta beslut av ekonomisk karaktär är processer i hjärnbarkens pannlober.
I den aktuella studien fick försökspersonerna antingen lugnande läkemedel (oxazepam) eller sockerpiller samtidigt som de spelade rättvisespelet. Det visade sig då att de försökspersoner som fått lugnande läkemedel hade lägre aktivitet i amygdala, de var också mer benägna att acceptera en orättvis fördelning av pengarna. Trots att de på direkt förfrågan fortfarande upplevde förslagen som lika orättvisa.
I kontrollgruppen som bara fick sockerpiller var benägenheten att reagera med aggressivitet och ”straffa” personen som föreslagit den orättvisa fördelningen av pengarna direkt kopplad till ökad aktivitet i amygdala. Det fanns också en skillnad mellan könen, män reagerade mer aggressivt på orättvisa förslag än kvinnor. Denna skillnad mellan könen var utjämnad i gruppen som fick lugnande läkemedel. Det här är viktiga resultat ur en etisk synpunkt. Användning av vissa läkemedel kan helt uppenbart påverka vårt vardagliga beslutsfattande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar