Om att vara nyfiken och att definiera begrepp

Idag har jag pratat med en av mina bästa vänner i nästan en och en halv timme i telefon. Hon "fick följa med mig på promenad". Det är väl härligt att man kan ta med sig sina vänner på promenad fast de bor i en helt annan stad! (Det kräver förstås ett ganska bra telefonabbonemang. :-)) Hon pluggar just nu för att bli hälsocoach och kommer att bli tidernas bästa hälsocoach! Kursen de läser just nu jobbar med begreppet coach och vad det egentligen innebär. Hälsocoach verkar vara en superintressant utbildning, blir lite sugen...
I alla fall så funderade vi en stund under promenaden på det här begreppet att vara nyfiken. För mig är det ett oerhört positivt begrepp, att vara nyfiken på livet och på dem man möter både i sitt yrke och privat. Jag förstod att det även är ett förhållningssätt man vill utgå ifrån när man möter människor som hälsocoach. Kom att tänka på hur viktigt det är att man inte utgår ifrån att bilden jag får i mitt huvud utifrån ett begrepp, är samma bild som du får i ditt huvud. Begreppet nyfiken är inte odelat positivt för alla. Jag kommer ihåg att jag för ganska många år sedan sökte en tjänst. På den "obligatoriska" frågan om mina styrkor och positiva egenskaper kommer jag ihåg att jag svarade att jag är nyfiken. Jag kände efteråt att jag hade behövt utveckla hur jag tänkte, jag kände i rummet att vi inte hade samma bilder av begreppet. De som var med på anställningsintervjun fick nog mer bilder av en snokande granntant bakom en gardin än den bild jag hade i mitt huvud av att vara nyfiken tror jag. Behöver jag säga att jag inte fick jobbet...

Ibland behöver vi ägna tid åt att få samma bilder i våra huvuden för att kunna ha möjlighet att mötas och förstå varandra. Det är bra att ha med sig i tanken!

Stor torsdagskram från ÅsaMia på EQverkstan