Bokstavsbarn, biologi eller social kontext, spelar orsaken egentligen någon roll? Del II

Vad är hönan och vad är ägget, vad är biologi och vad är miljö när det gäller bokstavskombinationerna?

Här kommer ytterligare ett inlägg i frågan. När antalet barn med diagnoser verkar explodera behöver vi angripa fenomenet på många olika nivåer. En nivå handlar om ifall det finns något vi som samhälle kan göra för att påverka ökningen. Finns det något sätt att påverka? Handlar ökningen enbart om exempelvis biologiska effekter av alla föroreningar och tungmetaller vi samlat på oss i våra kroppar?

En teori är att när hjärnan utvecklas, alltså när vi är små, är den extra känslig för att utsättas för stress. Om ett barn utsätts för negativ stress i stor omfattning verkar det kunna skapa en permanent skada på hjärnans förmåga att handskas med stress och negativa känslor långt senare i livet. Att kunna kontrollera sina känslor är en nyckel för att kunna bemästra negativa situationer som möter alla människor. Bristande förmåga ökar risken för psykisk ohälsa. Något som kan skapa negativ stress är att växa upp i en fattig familj.

I en nyare undersökning får den här teorin stöd. Forskarna testade hjärnfunktionen 15 år efter att de kartlagt ett antal 9-åringars livsvillkor. De barn som levde i de fattigaste familjerna som 9-åringar presterade sämst på testen i undersökningen som 24-åringar. (Kim et al., 2013) I testet såg det inte ut att spela någon roll om personen senare tagit sig ut ur fattigdomen och levde ett ekonomiskt gott liv, den ekonomiska bakgrunden var avgörande för hur hjärnan fungerade i testsituationen.

De barn som levt i fattiga familjer men hade blivit skyddade från stress klarade sig bättre. Och allra sämst klarade sig de barn som vuxit upp under ekonomiskt fattiga förhållanden och dessutom utsatts för annan negativ stress som dåliga bostäder, våld och familjekaos.

Ett sätt att öka psykisk och fysisk hälsa är alltså att jobba för att minska barnfattigdomen och att upptäcka och stötta barn som lever under svåra uppväxtvillkor.

Stor och stormig måndagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan
Hoppas ni har det bra i blåsten, var rädda om er!

Stress smittar
Ny forskning visar att stress smittar. Ola Schenström från Mindfulnesscenter berättar om en undersökning som presenterades vid Mind&Life konferensen i Berlin för någon vecka sedan. 

Smittospridningen gäller särskilt om närstående hemma eller på jobbet är stressade. 40% av de närstående får en ökning av stresshormonet kortisol när personen i experimentet är stressad.

Nya rön men ingen nyhet för alla oss som har barn, eller som jobbar med barn. Någon som känner igen sig i att barnen är extra besvärliga när det är stressigt på jobbet? ;)

Tur att även lugn faktiskt smittar.

Intressanta fakta! :-)
People are more likely to return a lost wallet if they find a baby picture inside of it.

Att du aldrig har gjort det förut
behöver absolut inte betyda att du inte kan göra det idag.

Att prova nya saker eller nya tillvägagångssätt trampar upp nya spår i vår hjärna. Vi blir helt enkelt bättre på problemlösning och på att tänka utanför boxen av att göra nya saker. Det nya behöver inte vara något svårt; en ny väg hem från jobbet, ett annorlunda sätt att kliva upp ur sängen på morgonen eller att tillaga en ny grönsak till fredagsmiddagen, en som man aldrig testat innan.

Snart helg, ett bra tillfälle att göra något nytt eller något vanligt men på ett nytt och annorlunda sätt. 

Stor fredagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan. Jag är så glad att DU tittade in här på bloggen!

Hitta lösningar och strategier
Förmågor som att få och behålla vänner, att veta hur man kan lösa konflikter och att kunna slappna av på ett effektivt sätt är inte medfödda och inte heller självklara för alla barn. Det är egenskaper människan behöver träna på. När vi konstruerar träningstillfällen för barn behöver vi fokusera mer på hur man ska göra istället för hur man inte ska göra.
EQverkstan
(Alteryd, Å.M. & Alteryd, S Livskunskap 4-6 sid. 18)

Positiv regel
Många barn upprepar negativa tankar om sig själva. "Det är inte någon ide jag försöker, jag är jättedålig på matte!" Det finns en stor vinst i att hjälpa barnet att ersätta de här negativa utsagorna med positivt "självprat".  Ex. "Jag kan lära mig om jag fortsätter att försöka!"

Hur vi väljer att lägga vårt fokus påverkar oss och det går att träna. Det här gäller förstås inte bara barn! :-) Skapa en regel att för varje negativ utsaga som dyker upp i huvudet så tänker vi ut två positiva att möta den med.

Vi kan inte kontrollera vår hälsa, vad andra säger och gör, vad som händer oss eller vilka tankar som dyker upp i huvudet. Men vi kan kontrollera vad vi själva gör, vad vi säger och vad vi väljer att lägga fokus på. Det påverkar hur vi mår och påverkar även hur andra kommer att behandla oss.
Bästa onsdagshälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan
Idag är det utskicksdag! Om du är prenumerant så håll utkik i din inkorg!

Prins Annorlunda
Min fina kompis Linda Palm på www.lindapalmcreative.se tog med mig på en föreläsning igår med Sören Olsson. Ni vet ena halvan bakom Bert, Sune och alla de andra fantastiska figurerna. Det var en riktigt bra föreläsning. TACK LINDA! Gå och lyssna om han kommer i närheten! Sören känns varm, genuin och klok. Det finns massor av saker runt hans författande som jag blir mycket nyfiken på att höra mer om. Den otroligt produktive författaren och manusförfattaren gick till exempel ut nionde klass med en etta i sitt svenskabetyg. Den här föreläsningen handlade inte först och främst om författaren Sören, utan om livet tillsammans med sonen Ludvig - "Prins Annorlunda". Ludvig har Downs syndrom och är dessutom allvarligt sjuk i Eisenmengers syndrom.

"Hela Ludvig är som en stor kärleksbubbla." Med "Prins Annorlunda" i sitt liv får man extra allt, beskriver Sören. Han har fått träna på att släppa lite kontroll och det har gjort att han inte tar livet lika allvarligt, vågar utsätta sig mer för livet och inte är så rädd att göra fel. Mer av att låta saker få vara i ett "jag vet inte" och förhålla sig i det som sker.

"Hur ska man kunna veta vad som är bra eller dåligt innan man levt klart sitt liv?" En fråga som kommer att hänga kvar hos mig framöver. Sören beskriver med olika härliga exempel saker som verkat dåligt men som gett goda följdverkningar.

Föreläsningen bjöd på insiktsfulla tankar och massor av värmande skratt. Tack Sören!

TACKSAMHET

Att träna på tacksamhet kan låta lite ”präktigt” men med stöd i forskningen kan vi säga att övningar i tacksamhet faktiskt påverkar livet till det bättre. I vår tid när det i det närmaste konstant negativa nyhetsflödet sköljer över oss påverkas vår upplevelse av förhållandet mellan positivt och negativt i vår omgivning åt det negativa hållet, eftersom det vi hör mycket om är lättast att återkalla i minnet. 

Om vi aktivt börjar uppmärksamma det i vår omgivning som vi är tacksamma för, kommer vi att öka tillgängligheten för detta i vårt minne. Det påverkar faktiskt vår hälsa! 

I ett experiment jämförde man tre grupper. Under 10 veckor fick grupperna en gång i veckan göra en enkel övning. En av grupperna fick skriva ner fem saker de var tacksamma över som hänt den senaste veckan, den andra gruppen skulle skriva ner fem neutrala händelser och den tredje gruppen skulle skriva ner fem jobbiga saker som hänt. Alla fyllde även i formulär som mätte subjektivt välmående och hälsa.

Gruppen som fick rapportera om saker de var tacksamma för rapporterade sig vara mer tillfredställda med sina liv på det stora hela och de var även mer optimistiska inför framtiden än de övriga grupperna. Dessutom rapporterade denna grupp även färre hälsorelaterade bekymmer och mer fysisk aktivitet.

 

(Källa: Emmons, R. A., & McCullough, M. E. (2003). Blessings Versus Burdens: An Experimental Investigation of Gratitude and Subjective Well-Being in Daily Life. Journal of Personality and Social Psychology, 84, 377-389)

En enkel övning verkar alltså kunna ge betydande känslomässiga och hälsorelaterade fördelar. Det borde finnas massor att vinna för barn och unga att redan tidigt i livet träna på att fokusera på det som är positivt.

Sitter och filar på ett utskick på temat "Personlig Utveckling"

Vad är viktigt i mitt liv? Det är en fråga man som människa behöver ställa sig många gånger genom åren. Att ta nya avstamp, att prioritera på ett sätt man är nöjd med. Det är aldrig för sent för att ta ett steg åt ett nytt håll, att prioritera nya saker. Livet har så många chanser! Jag tror vi gör våra barn och unga en stor tjänst om vi skapar tillfällen för dem att få reflektera över de här frågorna, på sin nivå, tidigt i livet.

Stor torsdagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan. Jag är så glad att DU tittade in här på bloggen!

Ugglepyssel
Har snöat in lite på ekollon. Tycker de är fantastiskt vackra och just nu ligger det en hel hög i en skål på mitt köksbord som höstdekoration. Här kommer ytterligare ett ekollonpyssel att använda som pyssel/bilduppgift efter skogspromenaden.

 

Så sant!

Onsdagshälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan :-)

Oj, nu måste jag skynda mig! Ska på träff med fina Tina Gunnarsson från PositiveMind gå gärna in och kika på hennes fina hemsida http://www.positivemind.se/ och kolla in vad hon har att erbjuda :-)

Ekollon, det är grejen! Ännu mera pyssel efter skogsutflykten! Sååå söööt!

Drömmar är härliga och viktiga!

Drömmar bygger hopp och framtidstro. Barnen behöver hopp och framtidstro för att orka kämpa, göra färdigt och ta ansvar.

"Skolans uppgift är att bygga drömmar hos barnen, skolan ska ge barnen känslan av att världen är till för dem och inte bara för andra"
- Lorraine Monroe

 

Dream big! Stor tisdagskram från ÅsaMia på EQverkstan 

Att lyssna och bli lyssnad på

Idag jobbar jag hemifrån. Det känns så lyxigt att kunna göra det. Ullsockarna är på och jag har förskansat mig på mitt nya kontor på landet.

 

Nästa vecka är det utskicksvecka och ett av utskicken jag jobbar med just nu, handlar om att lyssna och bli lyssnad på. Båda bitarna otroligt viktiga saker för att det ska vara bra stämning i en grupp.

 

En vanlig orsak att konflikter blir svårlösta är att vi slutar att lyssna och istället tror att vi är tankeläsare och vet vad den andre tänker. Det gäller såklart inte bara barn, sociala teman är oftast saker vi behöver bli påminda om genom hela livet. Men oj så viktigt att bli medveten om tidigt i sitt liv.

 

Viktigt att få tillfällen att öva på att lyssna på ett bra sätt, och nödvändigt för självkänslan att bli lyssnad på. Allt man övar på blir man bra på.

 

Kanske du och jag också hittar ett tillfälle idag att träna på att verkligen vara närvarande och lyssna när någon vill berätta något för oss. 

 

 

Stor måndagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan. Jag är så glad att DU tittade in här på bloggen!

En riktigt gullig liten kompis att pyssla ihop när man varit på skogsvandring!

Bokstavsbarn, biologi eller social kontext, spelar orsaken egentligen någon roll?

Vad är hönan och vad är ägget, vad är biologi och vad är miljö när det gäller bokstavskombinationerna? Spelar orsaken någon roll för oss som jobbar med barnen?

Om vi konstaterar att det är biologi lyfter vi en skuldbörda från föräldrarnas axlar och anstränger oss säkert ännu mer för att möta föräldrarna och hitta vägar tillsammans. Tillsammans lista ut vad som fungerar bäst och vad som inte funkar. Många föräldrar känner sig skuldbelagda. Att deras barn är ouppfostrade och skulle fungera hur bra som helst om de vuxit upp hos andra föräldrar som klarade föräldrauppdraget bättre än vad de själva gör. Alla föräldrar, nästan utan undantag, vill vara bra föräldrar och vill det bästa för sina barn. Det hjälper ingen, allra minst barnet, att skuldbelägga föräldrar och få dem att känna sig inkompetenta. Att känna sig ifrågasatt i sin föräldraroll är en förfärlig anklagelse. Därför är det viktigt att lyfta den biologiska förklaringen, nivåer av signalsubstanser och överbelastade hjärnor. Vi i skolan kan hjälpa till för att processen fram till fungerande medicinering ska bli så snabb och smidig som möjligt.

Det verkar finnas en ärftlig komponent. Biologisk eller social, eller både ock? Har jag som förälder bekymmer med mina sociala förmågor, eller min egen impulskontroll, kommer det självklart inte gå lika mycket på räls i samspelet med mina barn som om jag inte hade den sårbarheten. Det blir liksom både biologi och en mer komplicerad social kontext. Jag gillar programmen med föräldrastöd som har utvecklats på senare tid och skulle gärna se att det satsades mer för att utveckla dessa och erbjuda fler möjligheten. Många familjer skulle bli gladare och mer välmående familjer av att få ta del av föräldrastöd, det är min fasta övertygelse.   

Varifrån kommer den ökning av "bokstavsbarn" vi ser idag? Ett alltmer komplext samhällsbygge? Tungmetallhalter i våra kroppar?

Det handlar inte enbart om biologi. Vi får inte missa att stötta de barn som lever under svåra förhållanden genom att enbart lyfta den biologiska förklaringsmodellen. Jag tror att en hel del av de utåtagerande, impulsstyrda barnen lever i en värld som är ganska komplicerad för ett barn. Jag har mött för många som ser för läskiga filmer, är uppe för sent, spelar för mycket dataspel, och som på egen hand får hantera effekter av de vuxnas komplicerade relationer.  

Vi får inte tappa bort oss bland bokstavskombinationerna och sluta tänka på vad alla barn mår bra av. Om en tioåring ser skräckfilmer med 15-årsgräns sent på kvällen, speciellt om det dessutom är skoldag dagen efter, då brister föräldraförmågorna. Då är det inte konstigt att barnet har svårt med koncentrationen. Dras de här barnen speciellt till den här typen av våldsamma filmer och dataspel?  Jag vet inte. Utan att kunna hänvisa till forskning, men utifrån att ha arbetat med barn och unga i 20 år, så känns det som om de här barnen (killarna) ser på mer läskiga saker än genomsnittet. Kan det vara så?

Hur det än är med den saken så tänker jag att det inte är speciellt effektivt för oss som jobbar i skolan att spekulera för mycket i orsaker till beteendet. (Om det inte handlar om en oro som gör att vi behöver göra en anmälan till socialtjänsten förstås). Då är det lätt att vi fastnar där istället för att jobba så lösningsfokuserat vi kan inom vårt uppdrag. Vi har de barn vi har, de har de familjer och de biologiska förutsättningar de har. Det är vad vi har att jobba med. Vi kan inte ändra hur ett barn "blivit uppfostrat". Vi kan jobba aktivt för att ge barnen sociala verktyg att hantera sin vardag och rusta dem för framtiden. Vi kan vara trygga pålitliga vuxna, skapa relation och vara bollplank. Vi kan försöka vara förutsägbara så barnet kan känna sig tryggt i vad det är som gäller. Vi kan försöka se på barnet med glimten i ögat. Det är guld värt, för alla barn, men extra viktigt för några i varje klass. 

Du som jobbar i skolan är så viktig! Jag önskar att alla pedagoger fick känna att de har full stöttning av sin chef, tid för reflektion och fortbildning, stöttande goa kolleger och glada skratt på sin arbetsplats. Kan man lägga det på någon önskelista? Vems skulle det vara tro, Björklunds?

Stor fredagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan

Jag är så glad att DU hittade in här på bloggen!