Känslor = motivation

Ibland tycker jag det verkar som om livet skulle fungera mycket smidigare om vi inte hade alla dessa känslor! De positiva är väl okej, men alla negativa känslor skulle man väl gärna klara sig utan?! Ibland kanske det vore bättre om man kunde fungera liiiite mer som en teflonpanna så allt rann av... Men alla känslor fyller viktiga funktioner. Rädsla till exempel är nödvändigt för att vi ska vara rädda om oss och beskydda oss själva, och överleva.

Hittade en mycket intressant berättelse som belyser ytterligare en aspekt av våra känslor och "vitsen med dem" i boken jag just nu läser: "Lyckligare" av Tal Ben-Shahar.

Känslor ger oss motivation till att handla (ja, till exempel skor - för att bli lycklig... Fast nu var det inte handla i den betydelsen. :-))

Tal beskriver i boken hur Neurologen Antonio Damasio skriver om en patient:

"Eliot, fick en tumör bortopererad ur hjärnan. Det är ett slående exempel hämtat ur verkliga livet på det nära sambandet mellan emotion och motivation. Efter det kirurgiska ingreppet var Eliots kognitiva förmågor intakta - minnet, räkneförmågan, perceptionen och språket. Men den del av frontalloben som rör förmågan att uppleva emotioner tog skada. Eliots tillstånd var alltså att likna vid den känslolösa robotens: hans fysiska och kognitiva förmågor var desamma som hos en människa, men det system som hanterar känslor och emotioner var satt ur funktion.

Eliots liv förändrades radikalt. Före operationen var han lyckligt gift och framgångsrik men beteendet efter operationen blev så outhärdligt för omgivningen - trots att hans "rationella" hjärna alltså inte hade tagit skada! - att hans fru lämnade honom, han fick sparken från jobbet och inte kunde behålla något annat arbete någon längre tid. Det mest skrämmande i det hela var Eliots egen apatiska reaktion: han brydde sig inte det minsta om vare sig äktenskap eller yrke.

Om vi helt saknade emotioner, och därmed all motivation till handling, skulle vi inte längre eftersträva någonting över huvud taget. Vi skulle vara totalt likgiltiga inför våra egna handlingar och tankar, även inför deras följder."

Skolverket rekommenderar inget program mot mobbning

7 forskare har under tre år följt ett antal program som svenska skolor använder för att jobba mot mobbning. De program som under tre år har granskats är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.


– Vi kan inte rekommendera något av programmen i sin helhet, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.


Skolverket menar bland annat att de åtta programkoncepten inte tar hänsyn till lärarnas professionalitet. Annika Hjelm säger att lärarna känner sina elever och kan läsa av stämningen och vet vad som behövs. Att låsa sig vid en manual eller färdigt arbetssätt mot mobbning kan alltså bli kontraproduktivt.


Jag tror också att det kan vara direkt skadligt att bli för manualtrogen. Barn är olika, grupper är olika och man behöver sätta in olika åtgärder utifrån varje enskild situation. De flesta pedagoger är kompetenta att bedöma vilka åtgärder som är lämpliga att sätta in. Då ska man självklart inte slaviskt följa en manual och koppla bort sin egen professionalitet. Däremot tror jag att det finns inspiration till bra metoder i de flesta (alla?) av de olika programmen. Det finns ingen universalmetod som fungerar i alla lägen.


En intressant sak som forskarna i undersökningen kom fram till är att antimobbningsinsatser fungerar olika för flickor och pojkar. Vid mobbning av flickor är det bra att sätta in rastvakter som vistas bland eleverna och "patrullerar" otrygga platser på skolgården. Vid mobbning av pojkar är det effektivt med relationsfrämjande insatser, ordningsregler framtagna av elever och personal tillsammans, noggrann dokumentation, tydliga och förutsägbara konsekvenser när pojkarna bryter mot reglerna.


Vi förespråkar att man utgår från Skolverkets allmänna råd och systematiskt skapar en strategi utifrån skolans unika förutsättningar, säger Annika Hjelm.

Utvärderingen i sin helhet finns att ladda hem på Skolverkets hemsida.

Sysslolöshet = Lycka?

Jag läser just nu en väldigt intressant bok av Tal Ben-Shahar som undervisar i positiv psykologi vid Harvarduniversitetet.

Det kommer säkert att dyka upp fler tankar utifrån hans bok:"Lyckligare" här på bloggen. Det som fångade mig idag är när Tal beskriver en hedonistisk personlighetstyp, alltså en person som söker njutning i nuet utan att ta hänsyn till konsekvenser. Jag skriver av ett ganska långt stycker ur boken som jag tycker är riktigt tankeväckande.

"Men hedonsiten tar miste när han eller hon sätter likhetstecken mellan ansträngning och lidande samt mellan njutning och lycka. Allvaret i ett sådant misstag framgår av en episod i TV-serien Twilight Zone, där en råbarkad brottsling, skjuten på flykt undan polisen, hälsas av en ängel med uppgift att tillmötesgå brottslingens minsta önskan. Den grovt belastade mannen är väl medveten om sitt syndfulla liv och helt förbluffad över att bli välkomnad av en ängel. Men han accepterar sitt goda öde och börjar rangordna sina önskningar: han ber om en väldig summa pengar och får den; han ber om sin favoritmat och den serveras; han ber om vackra kvinnor och de trollas fram ur tomma intet. Kunde livet (efter döden) vara bättre?

Men tiden går och han njuter allt mindre av att alla begär så enkelt stillas. Själva befrielsen från ansträngning blir ansträngande. Han ber ängeln om någon sorts arbetsuppgift, om en utmaning att ta sig an. Ängeln svarar att på den plats brottslingen har kommit kan han få allt han önskar sig - utom just möjligheten att arbeta för dessa gåvor.
Men utan utmaningar blir brottslingen alltmer frustrerad. Till slut säger han till ängeln i ren desperation att han vill därifrån och hellre skulle hamna på "det andra stället!"

Detta är det helvete som hedonisten misstar för paradiset. Utan långsiktigt syfte, utan utmaning, känns livet inte längre meningsfullt. Vi kan inte finna lyckan om vi likt djuren enbart eftersträvar njutning och undviker smärta. Men i sin längtan efter Edens lustgård jämställer hedonisten, som alltid lurar inom var och en av oss, ansträngning med smärta och sysslolöshet med lycka.

You cannot shake hands with a clenched fist. -Indira Gandhi

Trivsel och goa grupper skapar god hälsa!

Idag har vi kunnat läsa i de flesta morgontidningar om en svensk rapport som publiceras i februarinumret av tidsskriften "Journal of Adolescent Health". Drygt 1000 flickor och pojkar ingår i studien gjord av forskare från Umeå och Uppsala universitet. Ungdomarna har fått svara på frågor när de gått i sjunde och i nionde klass.

Studien visar att 14 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna mådde dåligt när de gick i nian.

Vantrivsel i skolan och dålig stämning i familjesituationen var det som påverkade ungdomarnas psykiska välmående mest. Lite olika för flickor och pojkar. För flickor var trivseln i skolan den viktigaste påverkansfaktorn. – Om en flicka vantrivdes i skolan i sjunde klass var risken större för att hon mådde allmänt dålig när hon gick i nionde klass, säger Lars Jerdén, huvudförfattare till rapporten. För pojkarna var dålig familjestämning största orsak till dålig hälsa. Även låg självkänsla påverkade pojkarna i hög utsträckning.

Ännu en studie som visar hur viktigt det är att trivas i sin klass och på sin skola. Att trivas och känna sig trygg i sin grupp är också viktigt för att självförtroende och självkänsla ska kunna växa, vilket var en faktor som påverkade pojkarnas välmående i undersökningen. Vad som är hönan och vad som är ägget är alltså inte alltid lätt att säga, men det spelar ju inte någon större roll när det är påverkan åt rätt håll! Vilket viktigt förebyggande hälsoarbete ni gör alla goa pedagoger som varje vecka jobbar aktivt för att barnen i era grupper ska trivas och känna sig trygga!

Vi på EQverkstan känner oss också styrkta i att vi gjort ett bra val när vi satsat på ett material för att jobba med gruppen under det första viktiga året på den nya högstadieskolan!

En utmaning? ;)

I just did nothing for 2 minutes.
Can you? http://t.co/iMCFam6

A loving person lives in a loving world. A hostile person lives in a hostile world. Everyone you meet is your mirror. -Ken Keyes, Jr

Söka information på ett helt nytt sätt

Läste ett intressant blogginlägg om nya sätt att söka information. Information på nätet kommer väldigt snart att skilja sig väsentligt från dagens sätt att se informationssökandet, d.v.s. på exakt samma sätt som när man letar i ett bibliotek - bara digitalt. Det kommer att ha stor betydelse för oss som arbetar med undervisning. Läs gärna dagens inlägg på: http://etik.blogspot.com Gå sedan in på Qwiki.com och se deras informationsvideo!

Alla dessa val...

Jag tror att en del i att så många människor idag är slitna är alla val vi ställs inför. Jag är förstås inte ensam om att ha kommit till den insikten. Även om man vill göra etiskt och moraliskt kloka val är det inte så enkelt ens när man ska köpa tomater... Ska man välja närodlat som inte är ekologiskt eller ekologiska tomater som fraktats en bit?

Vilket telefonbolag är det bästa? Ska man binda sitt elavtal eller inte, ska man välja rörlig ränta på sina bolån? Vilken sorts schampo är det bästa i förhållande till sitt pris? Hur ska man råda sitt barn att göra smarta individuella val på gymnasiet så meritpoängen blir de rätta? Behöver man en extra pensionsförsäkring? Sjukvårdsförsäkring? Hur stor del av sin lön ska man egentligen lägga på att försäkra sig om något som man hoppas att man aldrig ska behöva utnyttja? Alla dessa val!

Alla dessa val! Det var vad jag utbrast som statusrad på facebook. Då kommenterade en av mina vänner. "...som du ska fatta, då har du ju makt."

Så sant! Och egentligen så positivt! Tänk, även om vi kan fatta fel beslut, ändå att vi har så stor möjlihet att påverka våra val och vårt liv! Det är en fantastisk möjlighet, även om det kan göra oss sååå trötta ibland!

Vänskapsgrupper i Ystad

Hamnade av en händelse på Östra skolans hemsida (Ystad) De beskrev en verksamhet som de kallade för Vänskapsgrupper. Så här beskriver de vad de gör:
Vänskapsövningar
Eleverna på vår skola är indelade i olika grupper sammansatta av barn från år F - 6. I varje grupp ingår ca. 18 - 20 barn. Varje grupp handleds av två pedagoger. Vänskapsgrupperna träffas ca 30 minuter var fjärde vecka.

Syftet med dessa tillfällen är att lära känna varandra över åldersgränserna. Framförallt att de yngre barnen ska känna sig trygga med de äldre och våga ta kontakt med varandra på rasterna. När grupperna träffas gör vi olika "lära- kännaövningar", samarbetsövningar och lekar.


Jag tycker att det här är ett härligt initiativ värt att ta efter! Ett bra sätt för att jobba med att skapa en trygg miljö på skolgården.

The Mayonnaise Jar

When things in your life seem almost too much to handle,
When 24 hours in a day is not enough;
remember the mayonnaise jar and 2 cups of coffee.

A professor stood before his philosophy class
and had some items in front of him.

When the class began, wordlessly,
he picked up a very large and empty mayonnaise jar
and start to fill it with golf balls.

He then asked the students if the jar was full.
They agreed that it was.

The professor then picked up a box of pebbles and poured
it into the jar. He shook the jar lightly.
The pebbles rolled into the open areas between the golf balls..
He then asked the students again
if the jar was full. They agreed it was.

The professor next picked up a box of sand
and poured it into the jar. Of course, the sand filled up everything else
He asked once more if the jar was full. The students responded
With an unanimous 'yes.'

The professor then produced two cups of coffee from under the table
and poured the entire contents into the jar, effectively
filling the empty space between the sand.
The students laughed.

'Now,' said the professor, as the laughter subsided,
'I want you to recognize that this jar represents your life.

The golf balls are the important things - God, family,
children, health, friends, and favorite passions
Things that if everything else was lost
and only they remained, your life would still be full.

The pebbles are the things that matter like your job, house, and car.

The sand is everything else --
The small stuff.

'If you put the sand into the jar first,' he continued,
'there is no room for the pebbles or the golf balls.
The same goes for life.

If you spend all your time and energy on the small stuff,
You will never have room for the things that are
important to you.

So....

Pay attention to the things that are critical to your happiness.
Play with your children.
Take time to get medical checkups.
Take your spouse out to dinner.

There will always be time
to clean the house and fix the dripping tap.

'Take care of the golf balls first --
The things that really matter.
Set your priorities. The rest is just sand.'

One of the students raised her hand
and inquired what the coffee represented.

The professor smiled.

'I'm glad you asked'.

It just goes to show you that no matter how full your life may seem,
there's always room for a couple of cups of coffee with a friend.'

Please share this with other "Golf Balls"

I just did......

60 tips från supercoachen...

Robin Sharma, välkänd ledarcoach delar med sig av sina 60 tips för framgång i arbete och fritid. En lista att fundera över och prioritera från... Kliva upp klockan 5 varje dag... Nja Robin, jag vet inte om att välja ett par timmar till i min goa säng kommer att få mig att känna att jag inte levt fullt ut när mina dagar en gång tar slut. Just nu känns det mera som om jag skulle säga till mig själv; "Men ÅsaMia varför unnade du dig inte att sova ut de dagar du hade chansen..." Ska skriva ihop en egen lista någon dag, men till dess delar jag med mig av den här:

1. Exercise daily.
2. Get serious about gratitude.
3. See your work as a craft.
4. Expect the best and prepare for the worst.
5. Keep a journal.
6. Read “The Autobiography of Benjamin Franklin”.
7. Plan a schedule for your week.
8. Know the 5 highest priorities of your life.
9. Say no to distractions.
10. Drink a lot of water.
11. Improve your work every single day.
12. Get a mentor.
13. Hire a coach.
14. Get up at 5 am each day.
15. Eat less food.
16. Find more heroes.
17. Be a hero to someone.
18. Smile at strangers.
19. Be the most ethical person you know.
20. Don’t settle for anything less than excellence.
21. Savor life’s simplest pleasures.
22. Save 10% of your income each month.
23. Spend time at art galleries.
24. Walk in the woods.
25. Write thank you letters to those who’ve helped you.
26. Forgive those who’ve wronged you.
27. Remember that leadership is about influence and impact, not title and accolades.
28. Create unforgettable moments with those you love.
29. Have 5 great friends.
30. Become stunningly polite.
31. Unplug your TV.
32. Sell your TV.
33. Read daily.
34. Avoid the news.
35. Be content with what you have.
36. Pursue your dreams.
37. Be authentic.
38. Be passionate.
39. Say sorry when you know you should.
40. Never miss a moment to celebrate another.
41. Have a vision for your life.
42. Know your strengths.
43. Focus your mind on the good versus the lack.
44. Be patient.
45. Don’t give up.
46. Clean up your messes.
47. Use impeccable words.
48. Travel more.
49. Read “As You Think”.
50. Honor your parents.
51. Tip taxi drivers well.
52. Be a great teammate.
53. Give no energy to critics.
54. Spent time in the mountains.
55. Know your top 5 values.
56. Shift from being busy to achieving results.
57. Innovate and iterate.
58. Speak less. Listen more.
59. Be the best person you know.
60. Make your life matter.
Robin Sharma is the author of the #1 international bestseller “The Leader Who Had No Title” (Simon & Schuster).

Språket påverkar självförtroende och självkänsla

Idag snurrar mina tankar omkring det här med självförtroende och självkänsla och hur språket påverkar. Vi har på senare år fått lära oss att det är färskvara och behöver påfyllning. Vi har också fått veta hur viktigt det är med självförtroende och självkänsla för vårt välbefinnande, både psykiskt och fysiskt.

Jag gjorde en övning med en personalgrupp. Den gick ut på att man skulle ta ett positivt omdöme som stämde in på en själv i sin jobbsituation. Den lilla lappen med omdömet på skulle man läsa upp för de andra deltagarna när alla hade valt "sitt" omdöme.

För att starta igång övningen så valde också jag ett omdöme om mig själv. Jag valde "Jag är bra på att se det positiva". Jag jobbar ju med att hitta på övningar för att stärka självförtroende och självkänsla så visst borde jag ha tränat en del...

Det som överraskade mig själv var mina egna tankar som överföll mig när jag skulle läsa upp min lapp. Plötsligt var det svårt att läsa innantill exakt det som stod på lappen. Istället ville jag lägga till extraord. "Jag är ganska bra på att..." En annan i gruppen var ännu snabbare än jag på att ursäkta sitt val och när vi läste upp lapparna fanns det fler tilläggsord, "lite", "ganska" och "kanske"...

Språket påverkar självförtroende och självkänsla. Det påverkar också hur de andra runt omkring ser på oss och på saker vi gör. Under en period jobbade jag i ett projekt. Oscar som var projektledare var duktig på att informera om projektet. När Oscar var föräldraledig gick jag in som projektledare, när jag berättade om vårt projekt fick jag jobba med de här bitarna med "lite, ganska och kanske". När jag skulle informera lät projektet helt enkelt inte lika bra som när Oscar berättade om exakt samma saker. Det var inte det att Oscar förskönade, det handlade inta alls om det. Han var bara bra på att stå för de bra saker vi faktiskt gjorde. Det är viktigt vilka ord vi använder.

Det handlar inte om att vi ska börja överdriva, eller låta stöddiga. Inte att vi ska börja skriva folk på näsan hur saker "är" istället för hur "vi tror att de är" - inte alls, ödmjukhet är en av de finaste mänskliga egenskaperna. För mycket stöddighet får åtminstone mig att stänga av öronen och sluta lyssna.

Jag skulle bara vilja uppmuntra både mig själv och alla andra att inte använda ord som förminskar och nedvärderar oss själva och det vi gör och får det att låta osäkert. Vågar vi stå upp för oss själva, både det vi är och det vi gör, så ökar vårt självförtroende och vår självkänsla och därigenom också vårt välbefinnande. Det gör också att andra kommer att lyssna på det vi har att säga. Så om vi skulle träna på det idag så kanske det skulle hjälpa lite...

Nu är det väl ändå dags att ta tag i bloggandet igen. Tänkte försöka vara lite flitigare här i år. Inte något direkt nyårslöfte men ändå...

Igår höll jag i en inspirationsdag i Kalmar. Det som slår mig när jag får förmånen att träffa pedagoger på olika platser är vilken personalskatt vi har i det här landet. Alltså inte en skatt som vi betalar utan en gnistrande, otroligt värdefull skatt som ger hopp. Så många härliga människor som jobbar inom förskolan och skolan, som brinner för det de gör, och som har förmåga att skapa riktigt bra förutsättningar för våra barn att få växa som individer och utveckla sina livschanser!

Stort tack till Er i vårt avlånga land som gör ett fantastiskt jobb "om dagarna på dagarna" (för att använda Mads ord i en känd reklam, eller var det Hellenius?! :-))

Och ett stort TACK till personalen på Regnbågens Montessoriskola och förskola i Kalmar som jag fick förmånen att vara tillsammans med igår!

Lycka till med Livskunskapsarbetet!