Dela med dig av dina bästa tips, idéer och metoder till dina kollegor. Vi som jobbar i skolan behöver hjälpas åt!

Många fantastiska lärare går omkring med ett dåligt pedagogiskt självförtroende. De har svårt att dela med sig av tips och idéer till sina kollegor. Ibland för att de tycker att det de själva gör inte kan vara "något märkvärdigt", ibland för att de är rädda för att de på något sätt ändå gör fel.

Men fungerar något riktigt bra i din klass, om du har kommit på en idé eller har läst något riktigt bra som gett dig en aha-upplevelse, då är det med största sannolikhet något som även dina kollegor skulle ha stor nytta av!

(EQverkstan Livskunskap 4-6 sid. 23)

Hmmm spännande beslut... Har fått ett jobberbjudande som jag lovat tacka ja eller nej till senast imorgoneftermiddag... Idag får jag vela lite fram och tillbaka. Imorgon måste det vara slutvelat :-)

Alla små detaljer som påverkar

Som ledare och pedagog gäller det att bli medveten om alla små hjälpmedel man har för att lyckas i sitt ledarskap, att få gruppen med på tåget. En av de tysta kunskaperna hos erfarna pedagoger är hur man gör entré och startar en lektion. Man använder så många knep, oftast utan att reflektera över hur man gör. Därför är det också svårt att förmedla den här fantastiska kunskapen till dem som är nya i gamet. Det kan kännas som om det bara fungerar för en del, men analyserar man lite så gör de en massa saker för att fånga en grupp på alldeles rätt sätt. Om man inte riktigt hittat rätt i ledarskapet i sin grupp kan man experimentera, prova och se vad som funkar i den egna gruppen och när det oftast blir bra.

Någon form av hälsningsrutin är bra för att markera en start. Hitta hälsningsrutiner som du gillar: hälsa vid dörren, hälsa i hand vid bänkarna, high-five med var och en eller någon annan rutin som du tycker om. Det är viktigt att signalera att alla elever är sedda. Att hälsa på var och en är ett bra sätt att visa det. Gör det inte för snabbt utan stanna upp och ta ögonkontakt.

Innan lektionsstart, skriv på tavlan vad som kommer att hända även om du kommer att säga det.

Har du en utmanande grupp kommer det att märkas än mer på dig och på din lektion om du är väl förberedd. Då behövs ofta både plan A och plan B. Då är det ännu viktigare med ramar och trygghet. Minska alla oförutsedda störningsmoment och osäkerhet så mycket du kan. Till exempel att allt du behöver för lektionen är framplockat så du inte behöver springa och hämta något, att rummet är möblerat så som ni behöver ha det för att kunna starta, att de tekniska hjälpmedlen verkligen fungerar, att I-padsen är fulladdade etc.

När det är dags att börja, ställ dig framför gruppen och samla ditt fokus, tänk och känn att du utstrålar lugn och trygghet. Stå stilla. Höj rösten och samla in gänget, liten paus, sedan lägre röst.

Du ska känna dig bekväm med din entré och din start, det viktiga är att tänka på att du påverkar din grupp massor med hur du väljer att starta en lektion. Om du känner dig tillräckligt trygg i din grupp kan du prova att göra "fel" för att observera skillnaden. D.v.s. ofokuserat, leta papper, rör dig fram och tillbaka medan du försöker få uppmärksamhet, flacka med blicken etc. Då kommer du att märka hur mycket det betyder att du använder enkla ledarskapstrix och du kanske hittar nya bra sätt som funkar extra bra i din grupp. 

Hoppas du fick med dig något som hjälper dig i ditt ledarskap! Stor torsdagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan Jag är så glad att DU tittade in här på bloggen!

Svaghet eller styrka?

Han var tio år och fast besluten att börja träna judo, trots det faktum att han förlorat sin vänstra arm i en bilolycka. Så han började träna judo hos en japansk mästare, och det visade sig att han var riktigt duktig. Därför kunde han inte förstå att han efter tre månader bara hade fått öva på ett enda kast.

"Sensei", frågade han till slut, "borde jag inte få lära mig fler kast?"
"Det här är det enda kast du kommer att behöva", svarade mästaren.

Pojken förstod inte riktigt men han litade på sin sensei och fortsatte öva på kastet.

Flera månader senare var det dags för pojken att delta i sin första tävling. Till sin stora förvåning vann pojken sina två första matcher mycket enkelt. Tredje matchen visade sig vara svårare, men när motståndaren till slut blev för ivrig kunde pojken också i denna match använda sitt kast och vinna matchen. Han var nu i final.

Finalmotståndaren var större, starkare och mer erfaren. När matchen pågått ett tag, begärde domaren time-out av rädsla för att den mindre pojken skulle skada sig. Han var på väg att stoppa matchen när pojkens sensei hindrade honom. "Låt pojken fortsätta", insisterade han, och domaren gav slutligen med sig.

Efter att matchen satts igång igen, dröjde det inte länge innan motståndaren gjorde ett misstag och sänkte garden. Pojken kunde använda sitt kast och fick sin motståndare på fall. Den enarmade pojken hade vunnit matchen och hela turneringen.

På väg hem gick pojken igenom alla matcher i huvudet, och alla rörelser som han och de olika motståndarna gjort. Han kunde inte heller nu förstå hur han lyckats vinna sina matcher med bara ett enda kast. Till slut samlade han mod och frågade:
"Sensei, hur kunde jag vinna alla matcher med bara ett enda kast?"

"Du vann av två anledningar", svarade mästaren leende. För det första har du nästan kunnat bemästra ett av de svåraste judokast som finns. Och för det andra är det enda kända försvaret mot just detta kast att gripa tag i motståndarens vänstra arm."

Pojkens största svaghet hade blivit hans styrka.

Ur: "Det är aldrig kört!" av Kristina Reftel, Argument förlag

Morgonsamlingar kanske ändå var en rätt god idé

Minna Lindgren som är vetenskapsjournalist och musikredaktör vill se mer musik i skolan. Hon håller en föreläsning som hon kallar "Musik är bättre för hälsan än idrott. Rubriken på föreläsningen är inte tänkt att vara en provokation utan har bas i neurologisk forskning, säger Minna.
Läs mer på: Musik är bättre för hälsan än idrott

 

Under de senaste 15-20 åren har man i Jyväskylä och Helsingfors undersökt vad som händer i hjärnan då man spelar eller sjunger. Hjärnans olika delar är ganska specialiserade, olika delar sköter olika saker men musik aktiverar hela hjärnan.

Musik är hjärnans bästa vän, 15 minuter musik i början av skoldagen skulle öppna upp igenslammade nervbanor och göra eleverna beredda att ta emot andra utmaningar. Det hjälper koncentrationen, att orka sitta ner hela dagen, att lyssna och förstå, och det är bra för finmotoriken och abstrakt gestaltning.

Den främre delen av hjärnan, den som styr kontroll, planering och abstrakt tänkande och påverkar till exempel empati och koncentration, har visat sig vara större hos musiker. Vi kan hjälpa eleverna att träna sin växande hjärna med hjälp av musik.

Alla som följer EQverkstan vet att vi brinner för att få alltfler elever att röra på sig alltmer och vi skulle aldrig själva ställa musik och idrott/rörelse mot varandra. Varför skulle man behöva välja :-)

Bästa tisdagshälsningar från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan. Jag är så glad att DU tittade in här på bloggen!

Alla har rätt att vara trygga på sin skola!

"Relationsfrämjande insatser mellan elever - en medveten strategi som konkretiseras i aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap" Bidrar enligt skolverkets utvärdering till att minska förekomsten av mobbning, särskilt för pojkar.

EQverkstans material ger verktyg för det viktiga arbetet!

Att alla elever trivs och känner sig trygga i gruppen är viktigt för både studieresultat och psykisk hälsa. Det är inte ett arbete man "blir färdig" med. Att jobba för att skapa en go grupp är ett viktigt, pågående arbete som är värdefullt att kontinuerligt lägga tid och energi på i en klass.
EQverkstan 2013

Genialitet är 1 procent inspiration och 99 procent transpiration
 - Thomas Alva Edison

Har kollat på de två avsnitt av "I huvudet på Gunde Svan" som visats. Tycker det är jätteintressant att få följa med och fundera över vad det är som gör de bästa till just de bästa. Något som jag funderat över tidigare är hur stor roll det spelar för framgången att man har stor talang. Visst finns det "underbarn" på alla områden. Men samtidigt finns det de som till och med menar att det kan spoliera en drottskarriär att vara för talangfull för tidigt, att man då glider igenom för lätt och inte klarar att kämpa tillräckligt när det blir tuffare motstånd och motgångarna kommer.

Det Gunde och Pernilla Wiberg är överens om i gårdagens program är att envishet och vilja är det som fått dem att nå toppen. Båda har älskat att träna, det är såklart en fördel. Magdalena Forsberg i förra veckans program berättar kanske om en ännu större vilja och envishet när hon beskriver att det väldigt ofta varit motigt att ge sig ut och träna. Att motivera sig själv och kunna hålla fokus på vinterns tävlingar under träningen mitt i julihettan. Imponerande!

Jag tror att det här är en viktig aspekt att ha med sig även i skolarbetet, när vi coachar elever. Ibland tror även vi, medvetet eller omedvetet, att det viktigaste är att ha talang eller hög intelligens eller vara bäst redan från början. Att träna sig på att fullfölja, motivera sig själv och kämpa är förmodligen viktigare för att nå framgång. Det är viktig kunskap att få med sig ut i livet.

Att sedan fundera över vad som egentligen är framgång, det är en helt annan diskussion...

I can accept failure, everyone fails at something. But I can't accept not trying. -Michael Jordan

Stor fredagskram från ÅsaMia Alteryd på EQverkstan Jag är så glad att DU tittade in på bloggen!