Livet är ett mirakel. Ibland glömmer jag det. Ibland slår det mig med full kraft. Efter att ha blivit bjuden på en härlig tisdags-spagetti-middag av maken tog jag en snabb promenad. Det känns fullständigt nödvändigt eftersom vissa dagar i jobbet innebär outhärdligt mycket stolssittande. Det har varit "fulväder" hela dagen idag. Sån där skönt-att-vara-inne väder. Regnet hänger fortfarande i luften och glasögonen blev prickiga på promenaden. En riktig powerwalk blev det. Mitt under rundan gick jag på en allé där kastanjeträden står på rad. Knopparna var gigantiska och det kommer inte att behövas många soldagar innan de slår ut. De fyllde mig plötsligt med livskraft de där knopparna. Så fulla av vår och av liv. Ett sådant mirakel!!
På samma sätt bär vi människor på så mycket av livskraft som bara behöver lite värme, solsken och vänlighet för att slå ut med full kraft. Kyla och snålblåst gör att knoppningen stannar av, men allt finns där ändå. Färdigt att slå ut av lite värme. Med tid, kärlek och vänlighet kan vi få knopparna omkring oss att slå ut.
Stor tisdagskram från ÅsaMia på EQverkstan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar