Kom av någon anledning att börja nynna på en visa av Bengt Ahlfors. Hittade texten på nätet och den är fantastiskt vacker.
Har du visor min vän sjung dem nu!
För nu är tiden då visor ska sjungas
och den som ska sjunga är du.
Imorgon är kanske för sent min vän
så synd om de sånger som aldrig blir sjungna!
Så tala inte om visor med mig.
Låt visorna tala för dig!
Vill du älska min vän gör det nu!
För nu är tiden för kärlek inne
och den som ska älska är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
så synd om den längtan som aldrig har vågat!
Så tala inte om kärleken,
låt kärleken tala min vän!
Vill du leva ditt liv gör det nu!
För nu är tiden då ditt liv ska levas
och den som ska leva är du.
I morgon är kanske för sent min vän,
vem bryr sig då om vad du drömde och ville?
Så vänta inte på nånting sen,
det är nu du ska leva min vän!
Denna sida fungerar som öppet forum och komplement till EQverkstans läromedel
och de föreläsningar som ÅsaMia Alteryd håller.
torsdag 22 april 2010
torsdag 15 april 2010
Kanske det bästa som skrivits om att kunna hjälpa någon annan...
Det är Kirkegaard som skrivit, 1859, tänkvärt och vackert:
Om man verkligen ska lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Det är hemligheten bakom konsten att hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han - men först och främst förstå det han förstår. När jag inte gör det, är min merförståelse inte till någon hjälp för honom. Om jag ändå vill hävda min merförståelse är det för att jag är fåfäng eller stolt, och i grunden inte vill gagna honom utan istället bli beundrad av honom. Men den sanna hjälpen börjar med ödmjukhet; hjälparen måste först ödmjuka sig inför den han vill hjälpa och därigenom förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att hjälpa inte är att vara den mest härsklystna utan den mest tålmodiga, att hjälpa är en villighet att finna sig i att tills vidare ha fel och att inte förstå det som den andre förstår: Ta en människa som lider och tänk att hon i själva verket har fel - om du inte kan närma dig henne så att det verkar som om hon är den som ska lära dig något, och om du inte kan göra det så att hon, som i sin otålighet inte vill höra ett ord från dig, med tillfredställelse upptäcker en välvillig och uppmärksam lyssnare i dig: Om du inte kan det, så kan du inte heller hjälpa henne.
(Kirkegaard, S. "En ligefrem Meddelelse" ur Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed, 1859)
Om man verkligen ska lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Det är hemligheten bakom konsten att hjälpa någon annan. För att verkligen kunna hjälpa någon måste jag förstå mer än han - men först och främst förstå det han förstår. När jag inte gör det, är min merförståelse inte till någon hjälp för honom. Om jag ändå vill hävda min merförståelse är det för att jag är fåfäng eller stolt, och i grunden inte vill gagna honom utan istället bli beundrad av honom. Men den sanna hjälpen börjar med ödmjukhet; hjälparen måste först ödmjuka sig inför den han vill hjälpa och därigenom förstå att hjälpa inte är att härska utan att tjäna, att hjälpa inte är att vara den mest härsklystna utan den mest tålmodiga, att hjälpa är en villighet att finna sig i att tills vidare ha fel och att inte förstå det som den andre förstår: Ta en människa som lider och tänk att hon i själva verket har fel - om du inte kan närma dig henne så att det verkar som om hon är den som ska lära dig något, och om du inte kan göra det så att hon, som i sin otålighet inte vill höra ett ord från dig, med tillfredställelse upptäcker en välvillig och uppmärksam lyssnare i dig: Om du inte kan det, så kan du inte heller hjälpa henne.
(Kirkegaard, S. "En ligefrem Meddelelse" ur Synspunktet for min Forfatter-Virksomhed, 1859)
onsdag 14 april 2010
En sund själ i en sund kropp
En sund själ i en sund kropp är ett talesätt som faktiskt stämmer. Vår hjärna mår nämligen bra av exakt samma saker som stärker vår kropps hälsa. Näringsriktig mat, motion, sömn, och stimulans. Det skapar spänstiga och alerta synapser. Synapser är en sorts kommunikationsbroar mellan hjärncellerna.
Andra spännande rön om vår hjärna berättar Rolf Ekman om, som i många år forskat vid Göteborgs universitet om hur miljö och livsstil påverkar hälsa och hjärna. Han säger att vissa nya rön tyder på att god moral kan gå i arv eftersom även moraliska värderingar gör avtryck i vårt DNA. Spännande, eller hur!
Andra spännande rön om vår hjärna berättar Rolf Ekman om, som i många år forskat vid Göteborgs universitet om hur miljö och livsstil påverkar hälsa och hjärna. Han säger att vissa nya rön tyder på att god moral kan gå i arv eftersom även moraliska värderingar gör avtryck i vårt DNA. Spännande, eller hur!
tisdag 6 april 2010
relation viktigare än metod
I boken "Bära eller brista" (Rökenes, O.H. och Hanssen P-H. 2007) lyfter författarna upp relationens betydelse i alla yrken när man arbetar med människor. Kanske framför allt när man ska vara en del i att möjliggöra förändring hos en annan människa. De refererar till undersökningar på gruppnivå av vad som är den främsta förklaringen till förändring hos människor som går i psykoterapi. Hubble, Duncan och Miller (1999) kallar dem för -The Big Four: 40 procent beror på klienten själv och på faktorer utanför terapin, 30 procent beror på relationen mellan terapeut och klient, 15 procent beror på hopp och förväntningar och 15 procent beror på valet av metod eller terapimodell. Valet av behandlingsmetod har alltså en liten betydelse för behandlingseffekten.
Jag tror att samma procentsatser skulle kunna gälla även lektioner i Livskunskap. Självklart ska man validera modeller och metoder men man får inte glömma bort att relationen är viktigare än metoden. Har man inte en bra relation till sin grupp, hjälper det inte vilken metod eller vilket material man än använder. Och det omvända, en duktig pedagog som har en varm relation till sina elever och ett professionellt, genomtänkt förhållningssätt kan rädda i stort sett vilket material som helst.
Jag tror att samma procentsatser skulle kunna gälla även lektioner i Livskunskap. Självklart ska man validera modeller och metoder men man får inte glömma bort att relationen är viktigare än metoden. Har man inte en bra relation till sin grupp, hjälper det inte vilken metod eller vilket material man än använder. Och det omvända, en duktig pedagog som har en varm relation till sina elever och ett professionellt, genomtänkt förhållningssätt kan rädda i stort sett vilket material som helst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)