En kort sammanfattning av mina tankar och vad jag tycker var det viktigaste i en föreläsning om "Vad unga gör på internet" i eftermiddags. Föreläsningen hölls av Fredrik Ohlin och Elza Dunkels bok"Vad gör unga på nätet?" (2009) var förberedelselitteratur.
Medievärlden förändras, vi vuxna är immigranter där barnen är infödda. (Prensky 2001)
Där vi är konsumenter är de unga både konsumenter och producenter. Där vi hämtar information använder de unga nätet för både information och kommunikation.
En vän till mig som föreläser om etik och internet, Janne Svärdhagen, uttryckte det: "Tekniken är ny - människan är densamma, jag vet inte vilket jag är mest orolig för..." Nätet i sig självt är kanske inte bekymret. Man kan fundera på hur världen som barnen möter utanför internet ser ut. Vad som ger löpsedelsrubriker m.m.
Vad gör då de unga på nätet? Söker information, kommunicerar, lyssnar på musik, kollar på filmer och spelar spel.
Internet är en chans för många unga, det är andra statusnormer som gäller än vad som gäller "in real life". Väljer jag att inte ha cam är det inte någon som ser hur jag ser ut eller vad jag har för kläder på mig när jag chattar. Bakom skärmen är vi minder hämmade. Inte lika blyga. Det är ett ständigt bekräftande av varandra som pågår. Fredrik kallade alla "äääälskar dig <33333" för sociala smekningar - ett rätt passande namn, tycker jag.
Internet är en möjlighet men kan självklart också vara ett bekymmer. Vi vuxna behöver vara bollplank och ge utrymmer för unga att diskutera problemen med att vara rädd om sig på internet. Det är väldigt lätt för ett barn att hamna på fel sidor när man söker information och råka se bilder och saker som man inte vill se. Det är illa om den sexualupplysning tonåringar får är den som de själva hittar via nätet. Det är inte heller självklart vad som är lämpligt att lämna ut om sig själv. Gränsen mellan privat och offentlig suddas ut. Det man ska vara medveten om är att bilder och filmer man lägger ut "aldrig försvinner" utan lätt kopieras och sprids. Det man skickar till någon, kan skickas vidare.
Vad det gäller nätmobbning så kan man problematisera och fundera över om det är ett speciellt fenomen som skiljer sig från annan mobbning. Är man mobbad på nätet är man nästan alltid utsatt för mobbning utanför nätet också enl. föreläsaren. Internet är bara en ny arena. Inget tyder på att mobbning är märkbart vanligare online än offline. Nätmobbning är vanligast i 12-13 års åldern och minskar i omfattning längre upp i åldrarna. Det som är bra i utredningssyfte är att mobbning på nätet är lättare att dokumentera än annan mobbning. Rådet man kan ge om någon blir angripen är: "Gå inte i svaromål men dokumentera!"
De flesta barn hanterar riskabla kontaktförsök på nätet bra. Dunkels tips om någon okänd vill träffas är att mötas på ett ställe där det är mycket folk och att alltid ha en kompis med sig. De flesta barn och unga umgås dock bara med kända vänner på nätet.
Sammanfattningsvis citerar jag en psykolog som jag inte längre kommer ihåg namnet på som blev intervjuad om barn och internet för ganska länge sedan. "Internet är som livet självt - det kan vara farligt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar