Jag vet det så väl. Grejen är att uppmärksamma och premiera gott beteende. I stort såväl som i smått. Att inte låta den som skriker högst få den bästa rollen i rollspelet. Att berömma den som sitter och gör det den ska. Att i mina tillsägelser berätta vad jag vill och inte vad jag inte vill. "Jag vill att du sitter på din plats!" istället för "Gå inte omkring i klassrummet! Jag vet att det har effekt.
Ändå tänker jag nästan varje gång jag jobbat i klass att "nästa gång ska jag bli bättre på att uppmärksamma det beteende jag vill se". Det är så mycket lättare att hugga på dem som inte gör det de ska, att ge dem all uppmärksamhet. Jag tror att en anledning till det är rent biologisk. Vår hjärna uppmärksammar det som inte passar in i mönstret. Det som skiljer ut sig från det förväntade. Det gör att vår uppmärksamhet automatiskt riktas mer mot dem som stör och inte gör det de förväntas göra. Därför får vi hela tiden arbeta aktivt med förhållningssättet att uppmärksamma gott beteende. Givetvis måste vi säga till dem som stör, men det tror jag att vi av nödvändighet gör varesig vi är bra eller dåliga på att i första hand lägga krut på att berömma det vi tycker är bra. Nästa gång, då ska jag göra det här bättre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar